Ateistbloggen

Av en slump såg jag att Existens har börjat med en ny omgång. Tyvärr verkar detta utmärkta samhällsprogram ha förpassats till SVT24. Jag hoppas att jag har fel eller att SVT tar sitt förnuft till fånga och visar Existens på SVT1 eller SVT2 också.

Första avsnittet för säsongen handlade om aborter. Jag kom in i slutet av programmet och hann inte se så mycket, men jag reagerade på två saker i en intervju med en medarbetare på DN. För det första påpekade hon att frågan inte handlar om aborter ska utföras eller inte. Dessa aborter kommer att utföras ändå. Frågan handlar om legala eller illegala aborter. Det är viktigt att ha i åtanke, både för motståndare och försvarare av aborträtten.

Det andra jag reagerade på var att det sades i intervjun att DN-medarbetaren var för aborter. Ingen kan väl vara för aborter? Att en kvinna tvingas utföra en abort är en tragedi som bör förebyggas. Det frågan handlar om är aborträtten. Att vara för rätten till abort är inte att vara för aborter. Man kan vara positiv till aborträtten utan att för den skull vara positiv till aborter som sådana.

Tyvärr har striden mest handlat om aborträtten, men jag tycker mig se fler och fler abortmotståndare som inte vill förbjuda aborter, utan istället förebygga dem och ge stöd till kvinnor som funderat på abort men väljer att behålla barnet. Det är bra! Det öppnar också dörren för att abortmotståndare och försvarare av aborträtten kan samarbeta för att förhindra aborter, vilket i slutändan gynnar kvinnorna. Ingen tjänar på att striden handlar om aborträtten när det finns viktigare saker att kämpa för, nämligen att ingen kvinna ska behöva genomgå en abort.

Tidningen dagen rapporterar att Islamiska rådet i Norge tillsammans med Norska kyrkans mellankyrkliga råd gjort ett uttalande att ”alla ska fritt kunna välja sin tro”. Man skiver också i ett dokument att mission måste ske inom etiskt acceptabla ramar utan maktbruk och manipulation.

Dagen har även kontaktat Helena Benaouda, ordförande i Sveriges muslimska råd. I en kommentar till uttalandet i Norge säger hon att ”Självklart ska alla kunna konvertera till vilken religion de vill utan att bli trakasserade. Jag har aldrig ens haft tanken att en sådan deklaration skulle behövas.” Hon säger också, med hänvisning till Sura 109 i Koranen att ateister och polyteister får tro som de vill.

Tyvärr ger Helene Benaouda en naiv bild av islam i praktiken. Även om Sura 109 säger att ateister och polyteister får tro som de vill så innehåller koranen mängder av suror som kan tolkas precis tvärt om (t.ex 2:89, 2:98, 2:122, 2:190-193, 2:216, 3:5, 3:28, 3:140, 3:149-151, 3:156, 3:178, 5:69, 6:5, 6:43-45 och 6:49). Som Sam Harris påpekar i The End of Faith uppmanar koranen sina anhängare på nästan varenda sida att förakta de otrogna. I realiteten lever många människor under fruktan för sina liv efter att ha konverterat från islam. Därför finns det ett behov av förnuftiga muslimer som gör uttalanden om att det är tillåtet att fritt byta eller lämna sin religion och därför är den norska deklarationen en glädjande nyhet! Nu får man bara hoppas att fler muslimska råd gör liknande uttalanden. Kanske Sveriges muslimska råd kan föra det norska initiativet vidare?

Deklarationen i fulltext

Felles uttalelse:

Islamsk Råd Norge og Mellomkirkelig råd for Den norske kirke understreker i fellesskap at alle fritt skal kunne velge sin tro. Vi tar avstand fra og ønsker å motvirke vold, diskriminering og trakassering som følge av at mennesker ønsker å konvertere eller har konvertert fra en religion til en annen, enten det skjer i Norge eller i utlandet.

Vi tolker våre ulike religiøse tradisjoner slik at enhver må få velge sin egen tro og religiøse tilhørighet på fritt grunnlag, samt få utøve sin tro – både privat og offentlig.

Når vi misjonerer og informerer om vår egen tro, må dette skje innenfor etisk akseptable rammer, det vil si uten noen form for maktbruk eller manipulasjon. Skal trosfriheten ivaretas, er det viktig at all konvertering skjer på fritt grunnlag.

Som religiøse fellesskap opplever vi, hver på vår side, at det er gledelig når noen ønsker å dele vår tro og bli del av vårt trosfellesskap. Derfor vil vi også, hver på vår side, respektere en persons rett til å konvertere til en annen religion enn vår egen.

Jag läser i Kvällsposten om en karatecup i Kalmar där iranska flickor inte fick vara med för arrangörerna, som Kvällsposten vinklar nyheten. De fick välja mellan att tävla utan att böra slöja eller att inte deltaga och valde att avstå. Vad det egentligen handlar om är att man inte får ha huvudbonad enligt reglerna. Om man av särskilda skäl anser att man inte kan tävla utan huvudbonad finns det dispens att söka men det hade iranierna inte gjort. Alltså fick de inte vara med med mindre än att de tog av sig slöjan.

Omar Mustafa från Sveriges Unga Muslimer kommenterar händelsen i Kvällsposten och säger att det är skrämmande när man utesluter en viss grupp på det här sättet. Han menar att ingen skulle förbjuda korstecknet eller buddistiska tecken inför karate. Den liknelsen haltar betänkligt – ingen förbjuder muslimsk bön före match heller.

Min första tanke när jag läste om det här är att om någon hade upplyst flickorna om att de var i Sverige och att här finns inget tvång att bära slöja så hade säkert flera av dem valt att ta av sig slöjan för att kunna tävla, men så läste jag vad Nima och Nima skriver om händelsen. Idrotten är politiserad i Iran så att idrottsmännen är tvingade att propagera för den islamiska staten. Med idrottarna följer alltid religiösa kontrollanter som ska se till att de följer Irans hårda lagar och inte t.ex tar av sig slöjan. När flickorna kommer hem kan de drabbas av hårda straff om de inte har levt ”muslimskt” när de var utomlands. Så flickorna hade inte mycket till val: Behåll slöjan på eller riskera repressalier när du kommer hem.

Tråkigt för flickorna, men den som på ett skrämmande sätt har uteslutit flickorna är inte arrangören, utan islam. Kanske inte islam i sig, eftersom det finns muslimer som inte bör slöja, men en tolkning av islam som är mer trogen skriften än den som säger att man inte behöver ha slöja. Det skrämmande är inte att reglerna i karate säger att man inte kan ha huvudbonad när man tävlar, utan att reglerna i Iran säger att om en flicka tar av sig slöjan i Sverige så straffas hon när hon kommer hem.

Frågan är också varför arrangörerna skulle tvingas göra särskilda undantag i reglerna av religiösa skäl. Går religiösa skäl att ha huvudbonad när man tävlar i karate före icke-religiösa skäl? I så fall anser jag att vi ateister är diskriminerade!

Rationalist International rapporterade på torsdagen att Talima Nasrim angripits av islamister samma dag. Attacken kom under en presskonferens i Hyderabad i Indien rörande översättningen av Nasrins bok Shodd.

Aktivister från gruppen Majlis Ittehad-ul-Muslimeen (MIM) skrek slagord mot Nasrin och kastade buketter och stolar mot författarinnan och andra som befann sig på podiet. MIM:s ledare Akhtar Khan försvarade dådet:

”Hon är en fiende till islam. Hon är en skymf mot alla muslimer. Vi kan inte tolerera någon som talar mot islam. Hon har skrivit en bok mot islam. Vi kommer inte att acceptera henne i Hyderabad.”

Taslima räddades av poliser och journalister som närvarade på presskonferensen och fick eskort till flygplatsen. Inga uppgifter finns om att någon ska ha blivit skadad under attacken. Tre aktivister greps för dådet och häktades för förhör.

Taslima Nasrin lever i landsflykt från Bangladesh sedan 12 år tillbaks då hon dödshotades för sin bok Lajja, eller skammen. Sedan dess har hon utsatts för flera dödshot. Det senaste kom så sent som i mars i år då en grupp utfäste en belöning på 500 000 rupier till den som halshugger författarinnan.

Vi måste vara på vår vakt mot intoleranta muslimer som inte accepterar kritik av islam. Religionskritik, liksom all kritik av idéer, måste vara tillåtna i ett demokratiskt samhälle. Den som inte tolererar religionskritik tolererar inte heller demokrati. Tyvärr är inte läget mycket bättre i Sverige där den som kritiserar islam blir kallad ”islamofob” och hånas med ohederliga argument eller liknelser med diktatorer. Rätten att utöva religionskritik är lika viktig som rätten att utöva sin religion!

Skolämnet ”Kristendom med religion och livsåskådning” bryter mot de mänskliga rättigheterna, det har Europadomstolen i Strasbourg slagit fast i en dom den 29 juni i år. Norge måste nu omforma lagen så att den stämmer överens med Europakonventionen. Källa: DN.

Det var en grupp föräldrar som anmält skolämnet för att det diskriminerar icke-kristna. Norge har även en lag som gör kristendomen till ett ”övergripande mål” för undervisningen som även den ingick i anmälan och som Europadomstolen har olagligförklarat. Föräldrarna har drivit fallet rättsligt i 10 år och förlorat i alla norska instanser och förde då fallet vidare till Europadomstolen.

År 2004 fick föräldrarna rätt i FN:s internationella människorättskommission i Geneve. Den gången gällde anmälan brott mot konventionen om civila och politiska rättigheter, men nu vann man även för brott mot människorättskonventionen.

Human-Etisk Forbund, norges största Humanist-organisation med över 70 000 medlemmar, skriver att föräldrarna som drivit fallet firade med mousserande vin.

Europadomstolens pressmeddelande: här.

Den Anglikanske biskopen av Carlisle, Graham Dow, hävdade nyligen att de översvämningar som skett i Storbritannien nyligen beror på att man har infört lagar som ger ökade rättigheter till homosexuella. När man går emot bibeln blir gud vred, menar biskopen, och straffar genom naturkatastrofer.

Biskopens kommentar visar vad det är för fel på religionen. Religiösa vidskepliga föreställningar om guds straff hindrar införandet av lika rättigheter för alla. I en kommentar påpekar Gay and Lesbian Humanist Association (GALHA) att översvämningar är vanligare i homofoba länder än andra och menar att biskopen lever i en föreställningsvärld från bronsåldern. Man kan inte mer än instämma.

(Tyvärr har jag inga länkar till vare sig biskopens uttalande eller kommentaren från GALHA då jag fått nyheten via ett Humanistiskt nyhetsbrev).

TCO gjorde för två veckor sedan ett uttalande till försvar av de mänskliga rättigheterna i Polen. Diskriminering på grund av sexuell läggning är vanligt förekommande och lagen har inget skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Nyligen aviserade polens konservativt kristna vice utbildningsminister (som för övrigt har anordnat seminarier mot evolutionsteorin i EU-parlamentet) ett lagförslag som skulle förbjuda homosexuella lärare och ”propaganda för en homosexuell livsstil”, vilket tycks inkludera sexualupplysning och information som förespråkar tolerans mot homosexuella.

TCO uppmanar Polens regering att ta avstånd från lagförslaget och istället verka för att stärka de mänskliga rättigheterna. Man uppmanar också den svenska regeringen samt den europeiska fackliga samarbetsorganisationen EFS att verka för att lagförslaget inte realiseras.

”Vi är allvarligt bekymrade över situationen i Polen. Det aktuella lagförslaget skulle förvärra tillståndet påtagligt.” skriver man i uttalandet.

Meet My Enemy har en märklig kommentar till mitt kritiska inlägg om Family Day i Italien förra veckan. Han skriver att eftersom inte allting kan vara tillåtet i ett samhälle utan man måste ha regler så är det inte intolerant att lägga sig i hur andra lever. Underförstått att det inte är intolerant att anorda massprotester mot att homosexuella par får ökade rättigheter, får man förmoda.

Vidare hakar han upp sig på att jag frågar varför just kristna ska lägga sig i hur andra lever, som om han inte visste att det var kristna som anordnade protesten, och att kristna fundamentalister i Sverige har liknande demonstrationer om än i betydligt mindre omfattning.

Slutligen menar han att eftersom jag protesterar mot den kristna intoleransen så lägger jag mig i hur kristna lever.

Jag förstår inte resonemangen. Är det intolerant att tillåta homosexuella att leva tillsammans men tolerant att inte göra det? De enda begränsningarna vi bör tillåta den mänskliga friheten är sådant som skadar andra (och i viss mån sådant som skadar den som utövar det, men skulle vi förbjuda allt som är potentiellt skadligt skulle ingenting vara tillåtet). Vilken skada lider andra av att homosexuella lever tillsammans? Vilken skada lider andra av att sambos får ökade rättigheter?

Angående kristna så var det just kristna som var intoleranta i det här fallet. Hade det varit Sverigedemokrater som protesterade mot blandäktenskap hade jag frågat varför Sverigedemokrater ska lägga sig i hur andra lever. Hade det varit Humanister som protesterade mot att kristna får gifta sig hade jag frågat varför Humanister ska lägga sig i hur andra lever.

Slutligen lägger jag mig inte i hur kristna lever, men när de agerar intolerant och ordnar massdemonstrationer för att minska andra människors rättigheter tar jag de andra människorna i försvar! Med hänvisning till mitt första stycke: Vi bör begränsa människors frihet när det går ut över andra människor. Som det står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter: Ingen av dessa rättigheter får användas för att hindra andra från att utöva sina rättigheter.

Jag måste ha uttryckt mig bristfälligt om budskapet inte gick fram i min artikel så jag får väl vara tydligare: Att vilja förbjuda andra människor att leva sina liv enligt sina egna värderingar så länge ingen kommer till skada är intolerant. Därför är Family Day intolerant och därför bör den kritiseras.

Att somliga kristna inte inser det, utan tar intoleransen i försvar visar med all önskvärd tydlighet varför Humanisterna behövs!