Arkiv för kategorin 'Filosofi'

Den ateistiska provokationen

torsdagen den 3 januari 2008

Borås Tidning har en intressant artikelserie om ateismen. Det finns inte så mycket att säga om den första artikeln. Den verkar välvilligt inställd till ateismen. Det ska bli intressant att se vad som kommer ur fortsättningen.

Humanisterna och evolutionsteorin ges skulden

lördagen den 10 november 2007

Förra gÃ¥ngen en galning ”gick postal”, den gÃ¥ngen i USA, skrev jag att det var en tidsfrÃ¥ga innan ateismen skulle ges skulden. Jag fick rätt, men samtidigt inte. Det skulle dröja hela 7 mÃ¥nader och krävas ytterligare en galnings verk innan jag blev besannad.

Den socialdemokratiske Malmöpolitikern Adrian Kaba frÃ¥gar om dÃ¥det var ”Socialdarwinistisk terrorism?” och försöker pÃ¥ nÃ¥got sätt göra Humanisterna ansvariga för spridningen av denna anti-Humanistiska människosyn. Om Socialdemokraterna inte har bättre retorik än sÃ¥ förstÃ¥r jag varför vi har en borgerlig regering. Den Humanistiska livsÃ¥skÃ¥dningen handlar om att göra en bättre värld här och nu, nÃ¥got som massmord knappast bidrar till.

Kaba försöker ocksÃ¥ göra ateismen ansvarig pÃ¥ nÃ¥got vänster, och hävdar att ateismen är ansvarig för nazismen och kommunismen. Han för här samma osakliga, historierevisionistiska, argumentation som man annars mest ser frÃ¥n fundamentalistiskt kristet hÃ¥ll. Sanningen är ju den att nazismen var en kristen lära som föresprÃ¥kade en ”positiv kristendom” i sitt partiprogram och att Adolf Hitler skydde sÃ¥väl ateismen som materialismen som pesten. Om man läser Mein Kampf, som finns tillgänglig pÃ¥ nätet framgÃ¥r det tydligt. (Jag vill inte länka till boken dÃ¥ det kan uppfattas som hets mot folkgrupp men det är lätt att hitta den med nÃ¥gon sökmotor). Hitler för precis samma argumentation som dessa kristna, och hävdar att ett gudlöst samhälle leder till förfall – religionen behövs, inte som ett opium för folket, utan mer som ett kitt som hÃ¥ller ihop samhället till en enhet. När Hitler ska beskriva judarna som mest avskyvärda är det just materialism, gudlöshet och brist pÃ¥ andlig förmÃ¥ga som han beskyller dem för. Hitler beskyller materialismen för allt ont i världen, sÃ¥ vem är det egentligen som har mest likheter med Hitlers syn pÃ¥ religion?

Man får inte heller glömma att nazisternas förbrytelser begicks av det tyska folket, som på den tiden bestod av över 80% av katoliker och protestanter, alltså kristna: Martin Luthers lära genomsyrades av antisemitism och lydnad inför överhögheten. Majoriteten av de protestantiska prästerna välkomnade Hitlers maktövertagande år 1933. En minoritet bland prästerna och en ännu mindre minoritet av gudstjänstbesökarna motsatte sig den nazifiering av Rikskyrkan som skulle komma att ske. (Källa: William Shirer, Tredje Rikets Uppgång och Fall). Majoriteten av de som stödde Hitler var inte ateister utan kristna, så vad har ateismen med saken att göra?

Kommunism är inte nödvändigtvis marxistisk. Det finns en kristen kommunistisk rörelse som ser den tidiga kristna församlingens egendomsgemenskap som ett föredöme för ett kommunistiskt samhälle, men både bolsjevikernas och den socialdemokratiska ideologin är marxistiska. Bolsjevikernas brott mot mänskligheten beror snarare på en marxistisk lära. Då socialdemokratin också är marxistisk kastar Kaba återigen pil i gummibåt.

Det är helt sant att mördaren i det här fallet var ateist, men det är ungefär lika relevant som att han inte hade mustasch. Ateismen är ingen lära som föreskriver några regler om vare sig livet eller etik och moral. Det finns ateister som förespråkar en objektiv moral (t.ex Ayn Rand och Michael Martin) och det finns ateister som inte gör det (t.ex John Mackie och Axel Hägerström). Inget av dessa moralsystem är dock baserat på föresatsen att det inte finns något gud. I avsaknad av gudstro får man helt enkelt hitta en bättre, mänsklig, grund för moralen. Något som den här mördaren misslyckades med.

Nu säger inte ateismen att den moraliska nihilismen, dvs föreställningen att det inte finns nÃ¥gra värden, är sann men även nihilism har getts skulden för vÃ¥ldsdÃ¥det. Jag fÃ¥r det dock inte att gÃ¥ ihop, för hur kan en lära som säger att det inte finns nÃ¥gon moral samtidigt föresprÃ¥ka socialdarwinism? Om det inte finns nÃ¥gon moral, hur kan det dÃ¥ vara sant att man bör bete sig pÃ¥ ett visst sätt för att naturen är pÃ¥ det sättet? Baseras inte socialdarwinismen snarare pÃ¥ den kristna tanken om en naturlära – att man bör bete sig pÃ¥ ett visst sätt för att naturen är sÃ¥dan?

Om naturen är på ett visst sätt är det upp till oss att avgöra om det är bra eller dåligt. Man kan inte säga att något bör vara på ett visst sätt bara för att det är så. Idéhistorikern Hertha Hansson uttrycker det mycket bra i sin bok Alkemi, romantik och rasvetenskap:

”Är det dÃ¥ Darwinismen som är orsaken till det onda? Nej, vi är var och en själva ansvariga för vad vi lÃ¥ter vara motiv för vÃ¥rt handlande. Om evolutionismen lär ut att de bäst anpassade är de, som har störst utsikter att överleva i kampen om tillvaron och fÃ¥ större och bättre anpassad avkomma, är det vÃ¥rt eget val om vi uppfattar det som vÃ¥r moraliska plikt att lindra effekterna av detta eller pÃ¥skynda naturens gÃ¥ng. Ansvar kan inte delegeras, inte ens till vetenskapen.”

Att evolutionsteorin bidrog till massakern är nÃ¥got som Ã…rets Förvillare Ã¥r 2001, Mats Molén hävdar. Egentligen är det sÃ¥ dumt att det inte borde bemötas eftersom man dÃ¥ kan ge sken av att Moléns argument är värda att ta pÃ¥ allvar, men jag kan inte lÃ¥ta bli. Molén pÃ¥stÃ¥r att mÃ¥nga skolböcker säger att livet är en slump och meningslöst. Om läroböckerna lär ut felaktigheter om evolutionsteorin är det böckerna, inte vetenskapen, det är fel pÃ¥. Evolutionen är lÃ¥ngt ifrÃ¥n nÃ¥gon slump – ingen evolutionsbiolog tror pÃ¥ fullaste allvar att livet utvecklas slumpmässigt – och evolutionsteorin yttrar sig över huvud taget inte om meningen med livet dÃ¥ värdeomdömen ligger utanför biologins omrÃ¥de. Utan att inse det själv bidrar Mats Molén till spridandet av den världsbild han ifrÃ¥gasätter, genom att sprida sÃ¥dana felaktiga föreställningar om evolutionsteorin. Om Molén och den finska massmördaren bär pÃ¥ samma missuppfattningar om evolutionsteorin är det bara att beklaga. Molén har dock vid flera tillfällen fÃ¥tt felaktigheterna pÃ¥pekade för sig men är oförmögen att förstÃ¥.

Ännu dummare blir det när Molén yttrar att evolutionsteorin skulle vara grunden för kommunismen. Kommunismen uppstod innan Darwins och Wallaces teorier om artutvecklingen var publicerade så jag antar att han med kommunism menar den marxistiska kommunism som praktiserades av bolsjevikerna. Är Molén medveten om Trofim Lysenko?

I likhet med Molén kunde inte bolsjevikerna acceptera evolutionsteorin, att arterna utvecklades genom naturligt urval. Att de svaga skulle gå under i kampen om överlevnaden var för svårsmält för dem. Istället tog man, genom Ivan Mitjurin, upp Lamarcks gamla teser om att förvärvade egenskaper går i arv. Precis som Molén bedrev man propaganda på politisk grund istället för att undersöka världen. Lysenko tillsattes som ordförande för vetenskapsakademin och evolutionsbiologer fängslades och försvann, något som Julian Huxley beskriver i boken Sovjet och vetenskapen. På vilket sätt är evolutionsteorin ansvarig för en ideologi som bekämpade den?

För övrigt förstår jag inte alls hur massmördaren resonerade. Hur kan man hävda att ett sådant vansinnesdåd är i överensstämmelse med evolutionsteorin? Evolutionen säger att de individer som är bäst anpassade får större avkomma och på så sätt för sina gener vidare. Massmördaren hade såvitt jag vet inga barn och han tog sitt eget liv. Hans gener var en biologisk återvändsgränd. Denna tragedi är ett misslyckande såväl evolutionärt som moraliskt.

Tråkigt att kristna försöker göra så billiga poänger på något så tragiskt!

Att tro på att tro på gud

söndagen den 21 oktober 2007

Mitt mål är att skriva i ateistbloggen varje dag men på senare tiden har jag haft svårt att motivera mig. Det tar en del energi att försöka tänka ut något vettigt att skriva dagligen. Speciellt med tanke på att Ateistbloggen inte verkar nå ut till så många läsare. Jag ska försöka bättra mig i fortsättningen.

Jag sÃ¥g ett intressant föredrag av Daniel Dennet, Ã¥rets mottagare av The Richard Dawkins Award. Föredraget handlar om ”Varför det är bra att tro pÃ¥ gud”. Dennett menar att det inte finns nÃ¥gra förnuftiga skäl att tro pÃ¥ gud. Till och med teisterna själva hÃ¥ller med om det. Däremot menar de att det finns förnuftiga skäl att tro pÃ¥ att tro pÃ¥ gud. ”They don’t believe in God. They believe in believing in God.”

Jag har själv stött på många som inte själva tror på gudar men som menar att det är bra. Föreställningarna är många: Troende är lyckligare och mer moraliska än icke-troende. Om det inte finns någon gud förlorar man intenting på att tro men om det inte finns någon gud och man inte tror så förlorar man på det (Pascals trossats). Religionen är nödvändig för ett fungerande samhälle, osv. Allt detta är såklart missförstånd. Jag skulle snarare vilja hävda att ett Humanistiskt samhälle är bättre än ett samhälle som styrs av någon av de religioner som finns idag.

När man ser på den del av samhällsdebatten som Humanisterna för tycks det mig vara tydligt att skiljelinjen ligger inte mellan dem som tror på gud och dem som inte gör det. Snarare går den mellan de som tror på att tro på gud och de som inte gör det. Humanisterna får sin främsta kritik på grund av att de ifrågasätter gudstron, inte för att de ifrågasätter gudarnas existens.

En fundering ocksÃ¥ om skillnaden mellan agnostiker och ateister. Jag tror att de icke-troende som kallar sig agnostiker i regel inte ifrÃ¥gasätter att tro pÃ¥ gudar, medan de icke-troende som kallar sig ateister i regel gör det. Skillnaden här ligger alltsÃ¥ inte sÃ¥ mycket i förhÃ¥llningssättet till premissen ”Det finns gudar” utan snarare till ”Det är bra att tro pÃ¥ gudar”.

Religiös ateism

lördagen den 6 oktober 2007

P3 Tro imorgon kommer att handla om ateismen. I tablån står det att man pratar med religiösa ateister. Eftersom jag misstänker att den religiösa ateisten man syftar på är jag tänkte jag komma med ett förtydligande med vad jag menar, då det bara var en mening eller två som jag slängde ur mig under intervjun.

Jag menar inte att ateism är en religion, något jag även påpekade under intervjun men som mycket väl kan vara bortklippt. Jag menar inte heller att ateismen är som en religion för mig eller att jag tror på något övernaturligt. Så vad menar jag då när jag säger att jag är en religiös ateist?

Religion handlar för mig inte om gudstro. Annars skulle inte t.ex buddismen vara en religion. Den religion jag ”tror” pÃ¥ är en utvecklad religion utan uppenbarelse och utan trossatser. Det vetenskapen hÃ¥ller för sant är en temporär sanning för den utvecklade religionen. Religiösa upplevelser finns bevisligen men dessa upplevelser är inte skapta av gudar. Tvärt om har människan skapat gudarna till sina avbilder för att förklara dessa upplevelser.

Strandsjön sommaren 2007

En religiös upplevelse för mig är ett spädbarns jollrande. En religiös upplevelse för mig är den känsla av litenhet som kommer sig av att stirra ut mot en stjärnklar rymd. En religiös upplevelse för mig är att befinna mig i fjällvärden där människor sällan sätter sin fot och där man är ensam med naturen. Att se vilda djur i sin egen miljö när kalldimman smyger sig över en spegelblank tjärn – det är en i sanning religiös upplevelse.

Denna upplevelse förutsätter ingen övernaturlig värld, inga trossatser, inga dogmer, inga präster och ingen gud. Det enda den förutsätter är en mänsklig förmÃ¥ga att uppleva att man är en liten bit i ett större pussel. Denna känsla av ”förstÃ¥else”, sammanhang och mening är enorm. LÃ¥t inte de gudstroende monopolisera den!

Pierre Schori är dubbelmoralist

fredagen den 21 september 2007

I en debattartikel i SvD skriver Pierre Schori att han försvarade Taslima Nasrin och Salman Rushdie när de hotades av militanta islamister, men underförstått gör han gällande att han inte försvarar Lars Vilks. Argumentet verkar i korthet bygga på följande premisser:

  • Lars Vilks främjar inte Ã¥siktsfriheten i muslimska länder, snarare tvärt om.
  • Lars Vilks teckningar av Muhammed som Rondellhund drabbar polisen, skattebetalarna, svenska företag i utlandet och muslimer i Sverige.
  • Provokationer riktade mot svensk lag och svensk konvenans är OK, men inte provokationer som gÃ¥r utanför landets gränser.
  • Att förolämpa religiösa muslimska symboler försvÃ¥rar kampen för mänskliga rättigheter i arabvärlden.

Om jag tolkar Schori rätt så menar han alltså att om konsekvenserna av en kulturell handling (dit jag räknar såväl konsten som litteraturen) är skadliga så bör man inte utföra denna handling, och han själv tar avstånd från den. Hur kunde han i så fall försvara Salman Rushdie? Rushdies bok Satansverserna:

  • Främjade inte yttrandefriheten i muslimska länder.
  • Drabbade den indiska polisen, skattebetalarna, företag och muslimer i Indien.
  • Var en provokation som gick utanför sÃ¥väl Indiens som Sveriges gränser.
  • Var en djup förolämpning av muslimska symboler.

Att försvara Salman Rushdie utan att försvara Lars Vilks är dubbelmoral. Den enda skillnaden är att Rushdies verk var ett litterärt verk och Lars Vilks ett konstverk. Det konstnärliga värdet av Vilks teckningar kan diskuteras men konstens roll är inte bara att vara vacker utan också att provocera. Hur vackra var egentligen Pablo Picassos tavlor? För att demonstrera detta har Lars Vilks nu även gjort en kubistisk teckning av Muhammed som rondellhund. Man kan säkert lika gärna ifrågasätta det litterära värdet av Satansverserna. Jag har själv börjat läsa den men lade ifrån mig den för att jag tyckte den var tråkig. Smaken är som baken. Alla behöver inte gilla en bok eller en tavla för att den ska ha ett kulturellt värde.

För tydlighetens skull vill jag understryka att jag försvarar såväl Rushdie som Vilks. Även om Rushdies bok är tråkig och Vilks teckning ful så har de sin konstnärliga frihet. Om vi fråntar dem denna frihet så fråntar vi dem även rätten att tänka.

En annan sak som slår mig är att Schori ger Vilks skulden för intoleranta muslimers verk. Lars Vilks som har inte kostat polisen, skattebetalarna, svenska företag eller muslimer i Sverige någonting. Skulden ligger hos de fanatiska muslimerna och Vilks är ett av offren. Att anklaga Vilks för att ha orsakat eventuella skador av att ha blivit mordhotad är som att anklaga en våldtagen kvinna för att hon hade för kort kjol. Det är inte offret vi ska anklaga utan förövaren. Om Lars Vilks har gjort sig skyldig till något är det att kränka intoleranta muslimers känslor. Där slutar hans ansvar. Ansvaret för hoten ligger hos de som hotar.

Jag kommer osökt att tänka pÃ¥ en historia jag hörde om Picasso. När frankrike var ockuperat av nazityskland lär han ha delat ut kopior av sin tavla Guernica till nazistiska officierare. En nazist ska ha kommenterat tavlan med orden ”har du gjort detta?” varpÃ¥ Picasso svarade: ”Nej det var ni som gjorde det!”

Muslimska organisationer i Sverige och Europa har tagit avstånd från mordhoten mot Lars Vilks. Det europeiska fatwarådet ska göra en fatwa som deklarerar att mordhoten mot Vilks är haram, alltså förbjudet enligt islam. Det är bra! Mindre bra är att muslimer i Sverige kräver inskränkningar i yttrandefriheten.

Pierre Schori bör ägna nÃ¥gra tacksamhetens minuter till att tänka pÃ¥ sina partikamrater som satt fängslade för hädelse pÃ¥ den tiden Sverige hade en hädelseparagraf. Rätten att häda är en nödvändig del av ett demokratiskt samhälle. Man kan inte ha yttrandefrihet utan rätten att sÃ¥ra. Vi mÃ¥ste ta upp kampen mot de ”moderata” muslimer som vill inskränka denna frihet. Annars stÃ¥r vi inte upp för kampen för demokrati.

Att försvara Rushdie samtidigt som man tar avstånd från Lars Vilks är dubbelmoral. Antingen försvarar vi konstens frihet eller också tar vi avstånd ifrån den. Man kan inte samtidigt äta kakan och ha den kvar.

Bög-Gandalf river sidor ur bibeln

fredagen den 21 september 2007

Den danska tidningen Extrabladet rapporterar att skådespelaren Ian McKellen, mest känd som Gandalf i Sagan om Ringen, river ut homofoba sidor ur bibeln när han övernattar på hotell. Tidningen kommenterar saken med att det är McKellens sätt att rensa kristendomen på homofobi.
McKellan har arbetat för homosexuellas rättigheter sedan 1988 dÃ¥ han ”klev ut” som gay.
Det aktuella stycket som McKellan river ut är 3 Mos 20:13 som säger:

”Om en man ligger med en annan man som med en kvinna, har de bÃ¥da gjort nÃ¥got avskyvärt. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen.”

Om Vilks rondellhundar och Buddastatyerna

torsdagen den 20 september 2007

Minns ni buddastatyerna som talibanerna förstörde? Den syriska filosofen Sadik al-Azm tar upp dem i samband med Lars Vilks-affären. Han kritiserar muslimska företrädare för att de reagerar pÃ¥ Lars Vilks rondellhundar när de inte reagerade pÃ¥ förstörelsen av buddastatyerna. Han menar att de använder en ”dubbel- eller till och med trippelstandard”.

Talibanerna fick visserligen rÃ¥det frÃ¥n nÃ¥gra ledande muftis att de inte borde förstöra statyerna. Men rÃ¥den var av politisk eller pragmatisk art. ”Det är inte rätt tid att förstöra statyerna” och sÃ¥ vidare. Det var ingen som sa att man borde lÃ¥ta bli pÃ¥ grund av statyernas historiska värde, pÃ¥ grund av deras estetiska värden, pÃ¥ grund deras symboliska betydelse för mÃ¥nga buddhister… Det är hyckleri om man ena dagen är tyst när det handlar om kränkning av buddhister och nästa dag ställer sig längst fram och fördömer en satirisk bok eller teckning som kritiserar islam.

al-Azm nämner också den religiösa intoleransen i de länder som kritiserar publiceringen av Lars Vilks teckningar:

Det alarmerande är inte hur det svenska samhället hanterar sin muslimska minoritet, det är mer alarmerande hur de kristna kopterna har det i Egypten till exempel. I Irak bekämpar olika muslimska sekter varandra med vapen. I Teheran finns inte en enda sunnimoské eftersom det är shiastyrt. Inte en enda.

Den egyptiskfödde författaren Khaled El-Hawari, som mordhotades nyligen för att han inte tror pÃ¥ gud, var inne pÃ¥ samma spÃ¥r när han i sin blog för en egyptisk tidning konstaterade att muslimer i Sverige Ã¥tnjuter större religionsfrihet än muslimer i den ”muslimska världen”:

Sweden take care of the muslimen people: Only in sweden girls can go to school with hegab and sweden has the biggest moské in Europe. [T]he reality is that muslimen are more free in Sweden than muslimen in muslimen countries.

De muslimer som kritiserar publiceringen av Lars Vilks bild har alltså en dubbel standard. Varför ifrågasatte de inte de miljontals buddister som kränktes av att talibanerna förstörde buddastatyerna? Varför kritiserar de inte det våld som utförs i islams namn? Trots allt har muslimer i Sverige större religiös frihet än i länder som domineras av islam. Även för en muslim torde det därför vara viktigt att försvara yttrandefriheten. Trots allt har de flytt hit till Sverige för att undfly den form av religiöst förtryck som de nu ifrågasätter. Man kan inte båda ha kakan och äta upp den.

Mitt råd till den som föredrar förtryck framför yttrandefrihet blir därför: Flytta till Iran eller Saudiarabien. Där har ni den lagstiftning ni så hett eftertraktar. När man ställer frågan i en sådan dager inser ni nog själva att ni har det bättre här där man får tro, tycka och tänka vad man vill.

Religiöst tabu får kränkas

torsdagen den 20 september 2007

Här är en så bra artikel, med anledning av Lars Vilks Rondellhund, att jag inte tänker kommentera den, bara citera. Jag kan helt enkelt inte komma på något sätt att säga det bättre själv:

”Religiösa kan känna sig kränkta av att andra inte tar deras tabun pÃ¥ allvar, veganer kan känna sig kränkta av reklam för köttvaror, feminister kan känna sig kränkta av reklam för damunderkläder, kommunister kan känna sig kränkta av marknadssamhället i största allmänhet. Och en hel del människor kan känna sig kränkta av vad religiösa, veganer, feminister och kommunister säger och gör.”

”Yttrandefrihetens fiender vill göra sitt budskap mer lättsmält genom att presentera det som en vädjan om hänsyn. Genom att framställa sig själva som offer lyckas sÃ¥ledes islamister förvÃ¥nansvärt ofta att fÃ¥ debatten att handla om hur kränkta de är och inte om deras egen intolerans.”

”Och de som nu protesterar i den islamiska upprördhetens namn bör vara medvetna om att de kan göra detta endast i skydd av samma sekulära yttrandefrihet som de vill begränsa. PÃ¥ den tiden när vÃ¥rt land hade lagar mot hädelse av det slag som Ã¥tminstone vissa grupper av muslimer vill ha idag, sÃ¥ fanns heller inget utrymme för muslimska minoriteter att kräva en rätt till särskilda hänsyn.”

”Om fundamentalister känner sig marginaliserade, sÃ¥ är det helt i sin ordning. I ett fritt samhälle bör de vara marginaliserade.”

Existens om Kristen välgörenhet

tisdagen den 11 september 2007

Dagens Existens handlade om kristen välgörenhet. Där det offentliga inte räcker till skapas en nisch för kristen missionsverksamhet som riktas mot de sjuka, svaga och utstötta i samhället.

Jag har några reflektioner. Först och främst all heder till de människor som ställer upp med egen fritid och pengar för att hjälpa andra. Problemet uppstår då välgörenheten blir en form av mission. Det ingår i den kristna missionsbefallningen att man ska hjälpa de svaga i samhället så ur det perspektivet är det helt OK med mission. Så länge man verkligen hjälper andra utan baktankar är allt gott och väl.

Om syftet däremot inte är att vara en god medmänniska utan att vinna själar till kristendomen är det problematiskt. Det är skamligt att samhället inte klarar av att hjälpa hemlösa, psykiskt sjuka och missbrukare. Att dessa utsatta människor tvingas in i kristendomen för att få hjälp är en del i ett större övergrepp från samhället. Ingen människa ska tvingas bli vare sig kristen, muslim eller kommunist för att få hjälp.

En annan aspekt, om än inte lika viktig, är att om man inte hjälper andra av omtanke utan för sin egen självgodhets skull och för att förhärliga gud är det ett dåligt motiv. Då hjälper man inte för att hjälpa utan av ren och skär egoism.

Jag efterfrågar fler sekulära alternativ för dessa människor att vända sig till. Härbärgen som inte har en baktanke att vinna själar för sin religion, utan där huvudsyftet är att komma tillrätta med ett samhällsproblem. Därför efterlyser jag initiativ från arbetarrörelsen, inklusive fackförbunden, och Humanisterna. När man i Lund ställde som krav för upphandlingen av ett härbärge att verksamheten skulle vara sekulär fick man inga intressenter eftersom det bara fanns religiösa organisationer som hade den här typen av verksamhet. Det är skamligt! I Helsingborg finns i alla fall Hemlösas hus som, såvitt jag vet, är helt och hållet sekulärt.

Men grundproblemet är att samhället inte räcker till. Det är ovärdigt ett välfärdsamhälle att det ska behöva finnas människor som inte har någonstans att bo. Rätten till en bostad är faktiskt inskriven i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter från 1948:

Artikel 25.

  1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.

Finns slumpen?

lördagen den 8 september 2007

Om det förekommer slump eller inte är egentligen inte en fråga som har med ateismen att göra. I avsaknad av en gud kan världen vara antingen deterministisk eller slumpmässig. Det finns ingenting som säger att den måste vara det ena eller det andra om det inte finns gudar. Frågan är ändå intressant eftersom den ofta förekommer i debatter mellan teister och ateister.

Med slump menar jag en händelse som inte har någon orsak. Slump är motsatsen till determinism, dvs att allt har en orsak. Om allt har en orsak så betyder det att all framtid redan finns i nuet. En tänkt världsande som kände till var alla atomer i universum befinner sig idag och hur de rör sig skulle kunna räkna ut var de kommer att befinna sig i framtiden. Allt skulle vara förutbestämt. Det finns ateister som tror att världen är deterministisk på det här sättet, men de senaste 100 årens forskning visar att de har fel.

År 1930 publicerade Albert Einstein, Boris Podolsky och Nathan Rosen artikeln Can quantum-mechanical description of physical reality be considered complete? Phys. Rev. 47 777 (1935). I denna artikel menade författarna att kvantmekaniken leder till ologiska konsekvenser, den så kallade EPR-paradoxen. De framställde ett tankeexperiment som skulle bevisa att kvantmekaniken var felaktig. När man årtionden senare kunde utföra experimentet visade det sig att Einstein et al hade fel.

Ett försök att lösa EPR-paradoxen har varit att postulera att kvantteorin inte är komplett. Paradoxen uppstår enligt denna ansats av dolda variabler som vi ännu inte känner till men kommer att upptäcka i framtiden. År 1964, i artikeln On the Einstein Podolsky Rosen Paradox, Physics 1, 195 (1964), visade John Bell med det som kallas Bells Teorem att EPR-paradoxen inte kan förklaras av några dolda variabler.

Väldigt förenklat kan man beskriva en av konsekvenserna av Bells Teorem som att det faktiskt förekommer genuint slumpmässiga händelser, sÃ¥ kallad stokastisk slump. Stokastisk betyder slumpmässigt sÃ¥ begreppet är lite kaka pÃ¥ kaka, men det innebär att slumpen verkligen är slumpmässig och inte beror pÃ¥ dolda variabler – Ã¥tminstone pÃ¥ kvantnivÃ¥.