Ateistbloggen

Det finns en tydlig koppling mellan välfärd, ateism och tolerans. The World Values Survey har studerat människors värderingar i hela världen. Efter en analys av samtliga frågor såg Ronald Inglehart (ordförande för The World Values Survey) och Wayne E. Baker att samtliga kunde korreleras till två variabler som man kallar traditionella-sekulära värderingar (”traditional-secular values”) och överlevnads-självuttryck-värderingar (”survival-self expression values”). Genom att mappa dessa två variabler i ett diagram kunde man också tydligt se kulturella mönster mellan länderna.

Lodrätt har Inglehart och Baker valt att ställa traditionella mot sekulära värderingar. Ju mer traditionella värderingar, desto längre ned i diagrammet, medan sekulära värderingar följer samma skala i motsatt riktning. Vågrätt har man ställt överlevnadsvärderingar mot självuttryck-värderingar. Ju längre till vänster på skalan, desto mer handlar folks värderingar om överlevnad och ju längre till höger, desto mer handlar värderingarna som att uttrycka och förverkliga sig själv.

Den utveckling Inglehart och Baker ser är att när länder utvecklas ekonomiskt och socialt ökar graden av sekularisering. När en generation har växt upp i ekonomisk trygghet skiftar värderingarna från överlevnad till självförverkligande, det som ibland kallas den ”postmaterialistiska generationen”. För denna generation är det viktigaste att uttrycka sig själv och toleransen ökar eftersom man ser olika livsstilar som olika sätt att uttrycka sig själv. Längst i den här utvecklingen har Sverige kommit, tätt följt av övriga Skandinavien.

Samtidigt som en utveckling sker mot mer sekularism och tolerans inom länderna konstaterar Ingelhart och Baker att de mer traditionella värderingarna ökar totalt sett på grund av att fattigare länder har högre nativitet. Många sekulära länder har till och med en avtagande befolkningskurva. Utvecklingen i världen i stort är därför att religionen ökar.

Det finns alltså ett tydligt samband mellan välfärd, ateism och tolerans. När välfärden ökar minskar religionens roll i samhället och allt fler blir ateister. Länderna längst upp till höger är också de som har störst andel ateister i befolkningen enligt adherents.com Man kan därför med fog säga att ateism och tolerans är som ler- och långhalm.

Källor:

• The Inglehart Values Map
• Ronald Inglehart, Wayne Baker, ”Modernization, Cultural Change and the Persistence of Traditional Values”, American Sociological Review 65: 19–51 (2000) (Förhandsversion eftersom jag inte hittar den publicerade versionen på nätet).
• Länder med störst andel ateister

Jag har ibland stött på påståendet att alla mänskliga kulturer skulle ha föreställningar om gudar och att människan därför är en religiös varelse med gudsbehov. Därför beslöt jag mig för att undersöka saken och kom fram till att det visst finns mänskliga kulturer som saknar föreställningar om gudar. Jag går inte in på diskussionen om vad som utgör religiositet eller om människan är en religiös varelse – det beror på vad man menar med religion – utan sakfrågan är om det finns mänskliga kulturer som saknar gudsföreställning.

Will Durant är en antropolog som har undersökt så kallade ”primitiva” kulturer (ett ord som jag inte gillar) och hittat ateism bland annat i Asien, Amerika och Afrika. Här är en rapport om Will Durants undersökningar. Enligt rapporter som Durant läst saknade vissa pygméstammar religiösa ritualer. De hade inga gudar och begravde inte ens sina döda rituellt. I Kamerun finns en stam som förvisso har gudsföreställningar, men som trodde att gudarna var onda och inte behövde tillbes eftersom de inte kunde ge människorna något.

Vedas på Ceylon (Sri Lanka) trodde visserligen att det var möjligt att det fanns gudar, men gick inte längre än så. De var alltså svaga ateister eller på sin höjd agnostiker (beroende på hur man definierar agnosticism). De förespråkade varken böner eller offer till gudarna. När Durant frågade specifikt om Gud fick han till svar:

”Är han på en sten? På en myrstack? I ett träd? Jag har aldrig sett någon gud!”

För denna stam var alltså gud ett meningslöst begrepp.
Durant har också frågat Zulus vem som skapade solnedgångar och ser till att träd växer fick han till svar:

”Nej, vi ser dem men vi kan inte säga hur de uppstod; Vi antar att de uppstod av sig själva.”

Stammar i Nordamerika trodde visserligen att det fanns gudar, men deras förhållningssätt till dem var likt Epicuros. De finns men de bekymrar sig inte om den mänskliga tillvaron:

”Våra förfäder och våra för-förfäder hade som sed att begrunda själva jorden, endast angelägna om att se huruvida slätterna hade gräs och vatten till sina hästar. De bekymrade sig aldrig om vad som försiggick i himlen, och vem som var skapare eller härskare över stjärnorna.”

Även Buddismen och Jainismen brukar sägas vara ateistiska livsåskådningar. Jag är öppen för en diskussion om det är sant eller inte, men nöjer mig här med att konstatera att det brukar påstås det. Diskussionen är för lång för att gå in på just nu. Jag kanske tar upp ämnet vid ett senare tillfälle om jag får kommentarer kring det på den här bloggen. Jag är själv tveksam till om man kan säga att Jainismen är ateistisk med tanke på vad jag har läst om den, men det är helt klart att det åtminstone finns grenar av Buddismen som helt saknar diskussioner om eller ritualer till gudar.

Ett problem med rapporter från antropologer är att många av de tidiga redogörelserna om ”primitiva” kulturer utan religion kom från 1800-tals-antropologer som numera är förkastade. De studerade dessa kulturer ur ett väl kristet perspektiv och bortsåg från religiösa yttringar som inte var kristna. Jag har inte studerat Will Durant tillräckligt noga för att kunna sluta mig till om hans forskning är vederhäftig eller inte, men det lilla jag har läst ger ett seriöst intryck.

Vid en första anblick tyder alltså det mesta på att gudlösa kulturer har varit vanliga på vår jord. Det är mycket möjligt att den utbredda religiositeten i världen snarare beror på religiös mission och att religiösa kulturer har underkuvat militärt svagare samhällen snarare än att det är en inneboende egenskap hos människan.

Någon frågade mig varför jag irriterar mig på den kristet fundamentalistiska tidningen Världen Idags svartmålning av Charles Darwin.

Det är inte kritiken som sådan som irriterar mig, utan det förtäckta budskapet som fundamentalistiska kristna sprider. Kritiken av Darwin går inte ut på att kritisera hans människosyn. I så fall hade det varit betydligt mer passande att kritisera t.ex Gobineaus eller Spencers människosyn från samma tid. Den fundamentalistiskt kristna kritiken mot Darwin går ut på att försöka göra ideologi av vetenskapen. Man överdriver Darwins rasism och säger att eftersom Darwin var rasist så leder evolutionsteorin till att alla biologer måste vara rasister. Eftersom rasism är oetiskt menar man då att det är oetiskt att tro på vetenskapliga fakta. På ideologiska grunder tar man alltså avstånd från en vetenskaplig teori. Det är det som irriterar mig, inte att man kritiserar Darwins människosyn.

Sedan tycker jag i och för sig att det är opassande att beskriva Darwin som ett monster när han enligt alla källor var en mycket trevlig och medkännande person, men det är inte främst de osakliga påhoppen på honom som irriterar mig utan det pseudovetenskapliga budskapet bakom kritiken.

Kreationister brukar anklaga evolutionsteorin för att leda till rasism. Anders Gärdeborn, ordförande för den kreationistiska websidan genesis.nu hymlar t.ex inte med varför han motsätter sig evolutionsteorin:

”Med utvecklingsläran som grund står vi alltså inför ett val mellan pest och kolera – antingen rasism eller en utsuddning av det unika i människovärdet tillsammans med ett överdrivet upphöjande av djur. Därför är det inte förvånande att båda dessa trender är så tydliga i vårt samhälle idag. De är bara en naturlig konsekvens av den grundsyn på vårt ursprung som vi valt. Som kristna och skapelsetroende behöver vi inte hamna i detta dilemma. Vi är alla Guds avbilder med samma värde och med ett unikt värde i förhållande till djuren. Med denna grund kan vi sedan konsekvent och effektivt bekämpa både rasism och olika former av urspårad, militant upphöjande av djurarter.”

Ett annat vanligt argument är att 1800-talets rasbiologer och Hitler använde Darwins lagar för att rättfärdiga sin rasism. Nästa blogg kommer att handla om kristendomens roll i rasbiologin, men först vill jag skriva lite om evolutionsteorin och värderingar.

Först och främst bör man betänka att evolutionsteorin, liksom t.ex gravitationsteorin och strängteorin är vetenskapliga teorier. Det är alltså inga filosofiska teorier och berör inte filosofiska frågeställningar som meningen med livet, människovärdet eller rätt och fel. Dessa frågor ligger utanför vetenskapens domäner och därför kan inte en vetenskaplig teori uttala sig om dem. Att hävda att evolutionsteorin legitimerar rasism eller nazism är rent nonsens eftersom dessa innehåller normativa utsagor, och det ligger i saken natur att man inte kan få något som helst stöd i sådana frågor i vetenskapen.

Även om vi tänker oss för en stund att det vore möjligt att dra normativa slutsatser ur vetenskapliga teorier så bevisar inte det att evolutionsteorin är falsk. Det skulle lika gärna kunna vara så att t.ex Hitler hade rätt. Att en vetenskaplig teori leder till obehagliga slutsatser är ingen anledning att ifrågasätta teorin om den är korrekt. Anders Gärdeborn och andra kreationister må anse att det vore trevligt om evolutionsteorin var falsk, men det gör det inte så.

Kreationisternas problem med evolutionsteorin är att denna teori säger att arterna utvecklas genom naturligt urval. Eftersom man ofta förknippar naturligt urval med den starkes överlevnad (engelska ”survival of the fittest”, egentligen ”den mest anpassades överlevnad”) blir kreationister moraliskt förstörtade. De kan inte tänka sig att deras allsmäktige gud skulle kunna använda ett så grymt instrument för att skapa människan och därför kan de inte tro på evolutionsteorin.

Det finns ett ord för att bedriva skenbar vetenskaplig verksamhet utifrån ideologiska grundteser – pseudovetenskap. Kreationism är en pseudovetenskap eftersom den med skenbart vetenskapliga argument försöker hitta angreppspunkter mot evolutionsteorin samt bevisa att arterna är skapade av sin gud. Föreningen Genesis förespråkar den mest långtgående kreationismen, Young Earth Creationism (YEC) som menar att jorden inte är äldre än 10 000 år och att gud skapade allt liv på sju dagar som det beskrivs i moseböckerna. En mer återhållen variant är Old Earth Creationism (OEC) som erkänner de vetenskapliga beläggen för en gammal jord men ändå menar att gud har skapat alla livsformer och att inga nya livsformer kan uppstå genom evolutionära mekanismer. Grunden för båda varianterna är att de anser att den motsäger deras kristna tro. Av ideologiska orsaker tar man därför ställning mot vetenskapen.

En liknande pseudovetenskap, mitjurinismen (även känd som Lysenkoism efter dess talesman Trofim Lysenko), dominerade länge i Sovjetunionen. Även där hade man problem med de etiska följder man trodde sig se hos evolutionsteorin. Det var inte Darwins teorier om naturligt urval som man hade problem med, utan Gregor Mendels teorier om dominanta och recessiva gener. Evolutionsteorin hade vid den här tiden börjat förena Darwins teorier med Mendels och det kunde inte bolsjevikerna acceptera. Evolutionsbiologer förpassades till Sibirien eller ”försvann”.

Såväl kreationismen som mitjurinismen är ideologiskt grundad kritik av vetenskapen och bygger på ett radikalt missförstånd om evolutionens följder. Även om evolutionsteorin säger att de mest anpassade varelserna är de som har störst chans att överleva så säger den ingenting om det är bra att det är så. I en kommande blog kommer jag att ta upp socialdarwinismen och rasbiologin som byggde på samma felaktiga antagande men åt andra hållet. Här förkastade man inte evolutionsteorin för att den sade emot den egna ideologin, utan man ansåg att evolutionsteorin bekräftade den. Med skenbart vetenskapliga argument förvrängde man evolutionsteorin för att få den att passa in i den egna politiska läran. Socialdarwinism och rasbiologi var därför också pseudovetenskaper. Att dessa läror utnyttjade evolutionsteorin för sina egna syften är därför inget argument mot evolutionsteorin som sådan utan ett argument mot att förvränga den för att kunna utnyttja den politiskt. Även kreationister förvränger för övrigt evolutionsteorin för sina syften. (Hur många gånger har man inte hört en kreationist hävda att evolutionen säger att alla arter uppkom av en slump när lagen om naturligt urval säger raka motsatsen?)

För att inte bli allt för långrandig avslutar jag med ett citat av idé- och lärdomshistorikern Hertha Hansson i boken Alkemi, Romantik och Rasvetenskap:

”Är det då Darwinismen som är orsaken till det onda? Nej, vi är var och en själva ansvariga för vad vi låter vara motiv för vårt handlande. Om evolutionismen lär ut att de bäst anpassade är de, som har störst utsikter att överleva i kampen om tillvaron och få större och bättre anpassad avkomma, är det vårt eget val om vi uppfattar det som vår moraliska plikt att lindra effekterna av detta eller påskynda naturens gång. Ansvar kan inte delegeras, inte ens till vetenskapen.”