Ateistbloggen

Apropå islamofobidebatten här på hemmaplan kan det vara lämpligt att påminna om antisemitism bland uppsatta muslimska företrädare utomlands.

http://vimeo.com/16779150

(mer …)

Humanisternas kampanj Gud finns nog inte – med undertiteln ”ändå påverkar han dig” är några veckor gammal men det vore ändå tjänstefel att inte kommentera den.

Den bild som har valts för kampanjen föreställer den svenska flaggan i tre symboliska konstellationer – en sexuddig stjärna för judendomen, en halvmåne för islam och ett kors för kristendomen. Enligt de företrädare för Humanisterna som jag har pratat med vill man få betraktaren att reflektera över att religionen faktiskt har större påverkan på ens liv än man tänker sig, och hur det hade sett ut om andra religioner än kristendomen påverkat.

Kampanjen är kopplad till en websida gudfinnsnoginte.se med ett självtest för att se hur Humanistisk man är. Testet är inte direkt vetenskaplig utprovat utan syftar uppenbarligen till att potentiella Humanister ska hitta förbundet och bli medlemmar.

Testet har kritiserats, främst kristet håll men också av diverse religionskramare, för att frågorna är svartvita. ”Frågorna går inte att svara på. Jag tycker att äktenskapet har instiftats av Gud och att man får välja vem man ska gifta sig med.” svarade en skribent på ett av sidans debattforum. Då missar man att frågorna inte riktar sig till kristna besökare utan till potentiella medlemmar av Humanisterna.

Jag kan förstå att frågorna är omöjliga att svara på ur ett kristet perspektiv – åtminstone från ett Pastor Jansson-perspektiv, men jag tror inte för en sekund att Åke Green skulle ha svårt att svara på dem. Visserligen kan jag hålla med om att frågorna är tillspetsade, men de bygger samtidigt på Humanisternas analys av hur religionen påverkar samhället i negativ mening. (Jämför med avsnittet ”Sverige idag” i Humanisternas idé- och handlinsprogram).

Tyvärr är det verklighet idag att de religiösa samfunden har lyckats förhala en könsneutral lagstiftning för att äktenskapet anses vara instiftat av gud och att människor därför inte själva får bestämma vem de vill gifta sig med. Då är frågan inte bara relevant, utan rent av väldigt intelligent formulerad. Religionen hindrar – i Sverige idag, ett av världens mest sekulariserade länder – icke-religiösa människor från att leva sitt liv som de själva vill, och det är det Humanisterna vill ändra på. Förhoppningsvis leder testet till att fler människor med en Humanistisk livsåskådning får upp ögonen för Humanisterna.

Det negativa jag har att säga om testet är att jag hade velat se en mer analyserande slutsats än det jag redan visste – att jag är en klockren Humanist. Hur många frågor svarade jag t.ex ”rätt” på (i avseendet: som Humanisterna tycker)? Jag gjorde om testet en gång och svarade som jag själv tyckte på varannan fråga och som en fundamentalistisk pingstvän eller livets ordare skulle ha svarat på varannan fråga. Trots det fick jag som svar att jag nog sympatiserade med Humanisterna. Det kändes aningen tendentiöst med tanke på att jag hade svarat som en kristen fundamentalist på varannan fråga. En person med de åsikterna är knappast ett ämne för Humanisterna.

Detta är frågorna i testet. Döm själv om de är svartvita och orättvisa.

1. Välj ett av alternativen

A) Gud finns nog
B) Gud finns nog inte

2. Markera det som stämmer in på dig

– Är döpt.
– Vill att mina barn ska vara döpta.
– Är gift i kyrka, synagoga eller moské, eller vill gifta mig där.
– Är konfirmerad
osv…

3. Hur påverkar religionen vad du tycker är rätt och fel?

På en så kallad viso-analog skala (VAS-skala) får man dra en markör och välja ett alternativ från ”Moral har ingenting med religion att göra” till ”Moralregler finns i min heliga skrift och ska följas till punkt och pricka”.

4. Välj ett av alternativen

A) Jag är rädd att straffas för mina synder efter döden.
B) Jag är inte rädd att straffas för något efter döden.

5. Markera ett alternativ

A) Jag tror att man kommer till himlen efter döden.
B) Jag tror att man kommer till himlen eller helvetet efter döden.
C) Jag tror att man kommer någonstans efter döden.
D) Jag tror på reinkarnation.
E) Jag tror att medvetandet slutar existera när kroppen dör.

6.  Om jag skulle drabbas av en krissituation och behöver prata vill jag helst ha kontakt med:

A) En präst
B) En annan religiös lärare
C) En psykolog eller terapeut
D) En icke-religiös medmänniska

7. Välj ett av alternativen

A) Jag tycker att religioner och tro inte ska få kritiseras, eftersom människor kan känna sig kränkta eller respektlöst behandlade.
B) Jag tycker att religioner och tro ska få kritiseras på samma sätt som man får kritisera andra idéer eller diskutera exempelvis politik.

8. Välj ett av alternativen

A)  Jag tycker att religiösa regler eller kulturella traditioner kan vara viktigare än den enskilda människans rättigheter.
B) Jag tycker att den enskilda människans rättigheter är viktigare än religiösa regler och kulturella traditioner.

9.  Välj ett av alternativen

A) Jag tycker att religiösa människor ska kunna välja religiösa skolor åt sina barn, så att barnen lär sig att tro som sina föräldrar.
B) Jag tycker att alla barn ska ha rätt att gå i en skola som är fri från religiös påverkan. Barnen kan själva välja livsåskådning när de blir äldre.

10.  Tycker du att spädbarn ska kunna registreras som medlemmar i Svenska kyrkan eller andra religiösa samfund?

A) Ja
B) Nej

11.  Välj ett av alternativen

A) Jag tror att äktenskapet är en gåva från Gud och tycker att han ska bestämma vilka som får gifta sig med varandra.
B) Jag tror att äktenskapet är påhittat av människan, inte Gud. Därför tycker jag inte att religionen ska få påverka vilka som får gifta sig med varandra.

12.  Tycker du att vuxna människor ska få bestämma över sin kärlek och sitt sexliv, utan att samhället lägger sig i?

A) Ja
B) Nej

13.  Välj ett av alternativen

A) Jag tycker att kvinnan ska vara underordnad mannen, som det står i många heliga skrifter.
B) Jag tycker att män och kvinnor ska behandlas jämställt, oavsett vad som står i heliga skrifter.

14.  Välj ett av alternativen

A) Jag tycker att samhället ska fördöma och bestraffa den som gör abort, ungefär som lagen säger i många kristna och muslimska länder.
B) Jag tycker att kvinnor så långt som möjligt ska ha rätt att bestämma över sina egna kroppar utan att samhället lägger sig i, ungefär som lagen säger i Sverige idag.

15.  Välj ett av alternativen 

A) Jag tror att vi måste låta Guds vilja styra över våra liv.
B) Jag tror att vi människor själva måste ta ansvar för hur vi lever tillsammans. Vi ska utnyttja vårt förnuft och bör inte lita på att någon annan sköter saken, till exempel Gud.

Jag har legat nere i bloggandet senaste tiden pga bristande ork. Det tar mycket energi att behöva kommentera allt som sker, men jag ska försöka offra mig lite för den goda saken. Tanken med bloggen var från början att fler än jag skulle skriva och jag hade Camilla som var en trogen gästbloggare tills hon startade sin egen blogg.

Nu har jag även konkurrens från Humanistbloggen. startad av Hans Iwan Bratt i Humanisterna, samt tankesmedjan Fritänkarna. Jag tackar så klart för sällskapet som gör att jag själv slipper skriva lika mycket.

En Gallup-undersäkning bekräftar att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder.

Bara 17 procent av svenskarna tycker att religion spelar stor roll i deras liv. Därmed hamnar Sverige näst längst ner på listan över mest religiösa länder, skriver tidningen Dagen. Endast Estland (14%) hamnar längre ned. Strax ovanför Sverige hittar man de  skandinaviska länderna Danmark (18%) och Norge (20%). Religiositeten är även låg i Tjekien (21%) och Japan (25%).

”Människor i länder som inte har den trygghet som ni tar för givet i Sverige hittar alternativ”, säger Grace Davie, professor i sociologi vid University och Exeter

Mönstret följer detsamma som i andra undersökningar om livsåskådning, t.ex The World Values Survey. Religiositeten är högst i fattiga länder med liten social välfärd, och lägst i länder som har kommit längre i den socioekonomiska utvecklingen. Det är naturligtvis inget exakt rätlinjigt samband och undantag finns. I USA är t.ex andelen religiösa mycket högre än i länder med motsvarande socioekonomiska utveckling.

Se även min tidigare blogg i samma ämne

Soleyman Ghasemaini, f.d. orförande för organisationen Barnen Först har startat en websida för nätverk mot religiösa friskolor.

http://www.mot-religiosa-skolor.se

Personligen anser jag att religiösa friskolor är ett hot mot samhället, men jag vill inte förbjuda dem eftersom det vore ett ännu större hot mot samhället. Däremot anser jag att det inte bör utgå några offentliga pengar till religiösa friskolor. Vill vuxna människor indoktrinera barn i sin egen världsbild ska de inte göra det med skattemedel. Barn behöver möta barn med olika bakgrund i skolan. Det är inte farligt. Det farliga är när barn segregeras och ”skyddas” från kontakt med barn som har andra livsåskådningar. Ett barn kan knappast sägas vara religiöst. Naturligtvis mognar man med åldern, men hur ska en 7-åring kunna ha en välbildad uppfattning huruvida det finns en eller flera gudar eller om treeningheten ska förstås bokstavligt eller symboliskt? Barnen bör snarare skyddas från att indoktrineras i en världsbild och förmås att själva söka den världsbild som passar dem.

Folkpartiet lämnar den sekulära linjen och pläderar för statlig utbildning av imamer. Tanken är god: Imamerna ska kvalitetssäkras och man vill väl förhindra uppkomsten av radikala islamist-imamer i Sverige. Så långt är allt gott och väl.

Men varför ska staten utbilda imamer? Är det inte moskéernas egen skyldighet? Tanken är väl att likställa islam med kristendomen – eftersom det finns statlig utbildning av präster så tänker man sig att i rättvisans namn bör det även finnas statlig utbildning av imamer. Men varför ska det stanna där? Varför inte utbildning av rabbiner, buddistmunkar, scientologipräster, mormoner, druider, häxor mm? Varför ska just kristendomen och islam särbehandlas? Varför finns det inga statliga utbildningar i den sekulära Humanismen? Två fel gör inte ett rätt. Istället för att införa en statlig imamutbildning bör den statliga prästutbildningen avskaffas. Skilj stat och religion åt!

Om man får tro argumenten för den statliga prästutbildningen borde det inte behövas någon särskild utbildning av imamer. Den nuvarande religionsvetenskapliga utbildningen räcker väl alldeles utmärkt i så fall? Enligt försvararna av nuvarande ordning är det nämligen så att de statligt utbildade kristna prästerna går en bred religionsvetenskaplig utbildning som mynnar ut i en kandidatexamen – en helt sekulär utbildning som vem som helst kan gå. Prästyrket utbildar man sig sedan till i Svenska kyrkans regi.

Om prästernas grundutbildning inte passar imamer är det något fel på den. Då är det inte den allsidiga utbildning den utger sig för att vara. Förslaget att införa en statlig imamutbildning blottar därmed bristerna i utbildningen i religionsvetenskap! Det är inte den neutrala, sekulära utbildning om religion som den utger sig för att vara – det är en utbildning i kristen lära och därför passar den inte imamer, eller?

Jag läste om en kvinna i Angered som anmält McDonalds till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att de nekat henne anställning. Där måste man nämligen ha kortärmad skjorta så att man kan tvätta underarmarna en gång i timmen – ett hygieniskt krav. Kvinnan var muslim och enligt hennes tolkning av religionen måste två tredjedelar av armarna vara täckta.

Nu kunde iofs McDonalds ha löst en aktuella situationen genom att tillhandahålla engångsärmskydd av plast som kvinnan kunde bytt varje timme, men jag tycker ändå att det går för långt när man hittar ”diskriminering” här och där. Diskriminering innebär att man behandlar människor olika. I det här fallet var alla, oavsett tro, tvugna att tvätta händerna. Om man skulle införa en regel att muslimer inte behöver göra det – då vore det diskriminering!

Om islam säger att kvinnor måste täcka 2/3 av sina armar är det islam som är diskriminerande, inte McDonalds! Om det är någon som ska anmälas till DO är det i så fall islam.

Vi måste vara aktsamma. Religiösa försöker skaffa sig fördelar i samhället genom att åberopa ”religionsfrihet” eller ”diskriminering”, men vad de i själva verket är ute efter är att förhindra andra människors frihet och att icke-troende ska diskrimineras, eftersom vi inte kan använda ”religionsfriheten” som föresats att få göra sådant som andra inte får göra. Positiv särbehandling av religiösa är ju också en form av diskriminering!

”Min religion kräver att man ska knuffa ut sin dotter från balkongen om hon har haft sex före äktenskapet. Om inte jag får knuffa ut min dotter från balkongen är det diskriminering.” Om man drar det till sin extrem på det här sättet kanske det framgår varför religionsfriheten och påstådd diskriminering inte ska kunna användas för att få göra det som vi icke-troende inte får göra.

Om det här fortgår kan vi mycket väl få in sharia-lagar i Sverige bakvägen. Sharia-lagar bakvägen är för övrigt något som socialtjänsten i Hedemora arbetar hårt för att införa. Där kräver man att muslimska kvinnor ska uppvisa ett intyg från en imam för att godkänna deras skilsmässa – även om skilsmässan är godkänd enligt svensk lag.

Men i Sverige gäller svensk lag. Om en kvinnar är skild från sin man så gäller det. Det är knappast någon hemlighet att möjligheterna för en kvinna att få skilsmässa från sin man är mycket mindre enligt muslimsk rätt än enligt svensk lag. Socialtjänsten i Hedemora försvårar därmed för en muslimsk kvinna att kunna ta ut skilsmässa t.ex från en man som misshandlar henne.

Det här är ett solklart fall av diskriminering. Kvinnor och män, muslimer och dhimmis, ska vara lika inför lagen. Om muslimer avkrävs särskilda intyg, och om kvinnor inte har samma rätt till skilsmässa som män, eller om icke-troende inte ges samma fri- och rättigheter som troende – då är det i sanning diskriminering.

Den norska kristna tidningen Magazinet har en intressant artikel om ”ateismens frammarsch”. Med hänvisning till religionssociologen vid Köpenhamns universitet, Peter Lüchaus, kommande bok Gudløs menar man att det främst är ateisternas profil som gett dem genomslag i debatten. Statistiken visar också att ateister är mer välutbildade och politiskt engagerade än genomsnittet.

Religionssociologen Morten Warmid, också vid Köpenhamns universitet, påpekar att när något omtalas mer så följer också ett stigande intresse. Eftersom religionen fyller en allt större del av debatten så framträder som en naturlig följd fler ateister vilket leder till ett ökat intresse för ateismen. Warmid menar också att debatten blivit mer polariserad de senaste åren.

En bekant inom Humanisterna inspirerade till rubriken. Lite ironiskt är det faktiskt. Humanisternas ordförande, Christer Sturmark är aktuell för att ett av hans riskkapitalbolag har gått i konkurs. Sturmark kommenterar konkursen på sin blog. Företaget Reality Club anlitade föreläsare med olika inriktning. En av föreläsarna är den rikskände imamen Abd Al Haqq Kielan som i sin presentation på Reality Club skriver:

Jag är inte involverad i det politiska islam, även om jag har att göra med det dagligen. Jag är mer intresserad av den religiösa delen, att föra in svensk islam. Jag försöker integrera islam i det svenska samhället, det är något jag jobbar mycket aktivt för… Jag själv har ju genom åren fått en ganska skräddarsydd utbildning för att fungera här i Sverige som församlingsledare, och jag siktar på att utnyttja det jag kan inom islam som svensk för att befrämja islams utveckling i Sverige.

Nu finns det två perspektiv på detta. Det ena perspektivet är att Christer Sturmark har ekonomiska intressen i Kielan. Hur kan han då på ett trovärdigt sätt kritisera islam?

Det andra perspektivet är att Humanisterna ibland anklagas för att vara intoleranta och vilja förbjuda religiösa människor att uttala sig i samhällsdebatten (vilket är en förvrängning av det faktiska argumentet). Att Sturkarks företag anlitar Kielan som föredragshållare är då ett starkt belägg för att anklagelserna är felaktiga.

Jag slår vad om att religiösa media kommer att hitta en vinkling som är kritisk mot Sturmark. Man kan så klart ifrågasätta det omdömesfulla i att hjälpa Kielan att sprida islam i det svenska samhället men man kan också berömma Sturmark för att han faktiskt hjälper sina meningsmotståndare att få ett forum i samhällsdebatten.

Borås Tidning har en intressant artikelserie om ateismen. Det finns inte så mycket att säga om den första artikeln. Den verkar välvilligt inställd till ateismen. Det ska bli intressant att se vad som kommer ur fortsättningen.