Arkiv för april 2011

Historiska belägg för Jesus uppståndelse?

onsdagen den 27 april 2011

”Snott” från Humanistbloggen och Lindenfors blogg. Detta klipp sammanfattar på ett bra sätt farför jag är agnostisk till att Jesus har existerat:

http://youtu.be/xCdJT8avbpo

Ateistisk moral

måndagen den 25 april 2011

Med anledning av en diskussion på Humanistbloggen vill jag tipsa om två ateister som argumenterar för olika grunder för moralen (olika meta-etik). En kristen skribent påstod i en kommentar på Humanistbloggen att ateism automatiskt leder till utilitarism eller nihilism. Hur både utilitarism och nihilism kan följa med logisk nödvändighet på ateismen utan att detta leder till en självmotsägelse framgick tyvärr inte, och tråden är numera död.

Den ena boken jag vill rekommendera är J. L. Mackie, som i sin bok ”Ethics – Inventing Right and Wrong” argumenterar för att etik och moral är sociala konstruktioner. Detta är en relativt gammal bok, så det torde inte komma som någon nyhet att det finns ett ateistiskt moralsystem som argumenterar för etik som social konstruktion.

Michael Martin (mest känd för ”Atheism – A Philosophical Justification) argumenterar i boken ”Atheism, Morality and Meaning” för en objektiv ateistisk moral. Många av argumenten i boken är bemötanden av Mackies teori.

I sammanhanget kan även nämnas John Rawls ”A Theory of Justice”. Rawls är såvitt jag vet inte uttalad ateist, men boken argumenterar för en regeletik helt utan att hänvisa till några gudar. Rawls utgår från sin ”ridå av okunskap” (Veil of ignorance), och att man objektivt sett bör ordna världen så att de sämst ställda får ett så bra liv som möjligt.

En klassiker i sammanhanget är Immanuel Kants moraliska imperativ (Behandla andra som du själv vill bli behandlad). Kant var kristen, men ingenstans i sina argument för det moraliska imperativet hänvisar han till gudarna.

Sverige är ett kristet land!

tisdagen den 19 april 2011

Det är ett populärt ämne att diskutera huruvida Sverige är ett kristet land eller ej. Ateister tenderar att med näbbar och klor strida för ståndpunkten att Sverige inte är ett kristet land, medan kristna (och även gudlösa som Jan Björklund) lika hårdnackat hävdar att Sverige visst är ett kristet land och att vi alla innerst inne är kristna.

Jag vill en gång för alla slå fast min ståndpunkt. Sverige är ett kristet land. Vad menar jag med det? Jo, Sveriges äldsta lag som fortfarande är i bruk, Successionsordningen (SFS 1810:0926, 4§), föreskriver vad som krävs av vår statschef. Där står att han/hon skall tillhöra den rena augsburgiska trosbekännelsen, annars är han/hon utesluten från successionsrätten:

4 § Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten. Lag (1979:935)

Sveriges grundlag föreskriver alltså att statschefen måste vara kristen, och därmed är Sverige de facto ett kristet land.

Om man däremot ser till svenska folkets värderingar är vi snarare post-kristna. En del kristna värderingar finns fortfarande kvar i form av kvinnans underordning i samhället, lagar som diskriminerar homosexuella, synen på kärnfamiljen och en del medicinsk etik. I huvudsak har vi dock evolverat från de kristna värderingarna och har numera helt sekulära värderingar grundade i förnuft och medkänsla, snarare än påbud från ovan.

Slå upp vilken sociologisk undersökning som helst, som studerar värderingar och religiositet, och du kommer att se att svenska folket är det mest sekulära folket i världen. (Några tidigare bloggar om detta finns här, här, här och här).

Alltså: Sverige är ett kristet land, men svenska folket är världens minst kristna folk.

Vad gäller Sverige som kristet land finns det ett antal möjliga lösningar. Man kan t.ex avskaffa kungen och låta talmannen, en president eller Statsministern vara statschef, eller så kan man införa religionsfrihet för kungahuset. Att lagen är förlegad utgår jag från att alla läsare ser som självklart.