Första advent

Idag är det första advent. Jag vet inte exakt varför kristna firar advent, men det har med väntan på Jesusbarnet att göra. Själv kommer jag att tända en elektrisk ljusstake som ett ljus i mörkret. Mina tankar går då till de okristliga uppfinnare jag har att tacka för att vi utnyttjar elektricitetens krafter för belysning: Benjamin Franklin (deist) och Thomas Alva Edison (ateist). Låt kunskapens ljus lysa upp okunskapens mörker idag!

8 Responses to “Första advent”

  1. Johan Skriver:

    Poetisk skildring av elektriska krafter…

    ”(…) vi tillbringar hela livet svävande, i trygghet. Vi svävar över golvet när vi gÃ¥r och vi svävar över en stol när vi sitter. Även en hängiven soffpotatis som sjunker ner sÃ¥ djupt det bara gÃ¥r i soffan där han slöar framför burken hÃ¥lls uppe i luften av kvantmekanikens underverk. Hans kropp hÃ¥lls svävande av hans elektroners motstÃ¥nd mot att dela för mÃ¥nga energitillstÃ¥nd med soffans.”

    D. Bodanis, Elektricitet: Historien om universums mäktigaste kraft, Norstedts Förlag (2005)

  2. Nineve Skriver:

    advent betyder inte vänta utan ankomst
    På första advent firar vi Jesu intåg i Jerusalem

  3. Mattias Skriver:

    Edison var metodist (episkopal), varför detta nu skulle vara relevant för hans vetenskapliga gärning – han kanske själv ville uttala orden ’fiat lux’. 😉 Liksom mÃ¥nga samtida episkopaler motsatte han sig religionens sammanblanding med naturvetenskaperna och var kritisk till statlig religionsundervisning. Vissa europeér verkar tro att detta varit nÃ¥got kontroversiellt inom metodismen (och västkyrkans grenar i synnerhet).

    Franklin var närmast Edisons motsats i detta avseende: situationsetiker och, som sagt, Deist. Hans ’Dissertation on liberty and neccessity’ (1725) är mycket intressant läsning. I enlighet med Deismen menar han alltsÃ¥ att religion mycket väl kan prövas med naturvetenskapliga metoder och – här hade troligen Edison protesterat – att varje dags överläggningar i konventionsutskottet skulle inledas med bön till ’Father of lights’ (kanske en koppling till hans yrkesverksamhet? 🙂 ) Som ni säkert känner till kom han att ta avstÃ¥nd frÃ¥n ’Dissertation on liberty’ vid livets slut och i sitt brev till Ezra Stiles beskriver han en syn pÃ¥ Kristus som är närmast gnostisk. Som mÃ¥nga anhängare av den s.k. ’upplysningen’ var han synkretist (och säkert frimurare av just den anledningen).

    Det var ett intressant och förvÃ¥nande andligt inlägg här (humanismens liturgi är elektrisk 🙂 ) och det är vällovligt att vörda dem som gÃ¥tt före oss i modern teknologi (även om deras upptäckter fÃ¥tt en del otrevliga följder). Att beteckna dem som ”okristliga” stÃ¥r dock i öppen konflikt med vad de själva publicerat inom religions- och filosofiomrÃ¥det. Franklin skulle säkert visserligen kalla sig ’Humanist’ men det är en djärv anakronism att hävda att dagens sekulära humanism stÃ¥r i denna – förvisso irrläriga, eftersom den involverar frimureri – tradition.

    Pax tecum

  4. Fredrik Bendz Skriver:

    Edison metodist? Hahaha!!! Det skämtet skulle han säkert ha gillat!

    ”So far as religion of the day is concerned, it is a damned fake… Religion is all bunk.” – Edison

  5. Mattias Skriver:

    Har du läst Marshalls intervju med Edison i NYT 2/10 1910? Hans uppfattning är långt ifrån otypisk, men det är intressant läsning, och jag tror att din uppfattning om Edisons livsåskådning skulle, om inte ändras, åtminstone berikas.

    Just det citatet du anför dök upp som en muntlig anekdot ganska lÃ¥ngt efter Edisons död (vilket inte behöver betyda att han inte sagt detta). Det som är intressant är hur det, som i all muntlig tradition, har genomgÃ¥tt förändringar. Vill minnas att jag i en italiensk humanistisk tidskrift läste att det ska ha gällt en annan tidsepok (quella/questa) alltsÃ¥ ’that age’ contra ’this age’. Länge fanns det bara i versionen ”… so far as religion of the day is concerned…” och detta är den vanligaste versionen i tryck (även om det ofta inte nämns i Edisonbiografier). I och med internet och populärvetenskapliga och humanistiska sidor i etern har man numera kommit att ’vässa’ det ytterligare genom att helt stryka ’of this age’.

    Varför tror du att ingen av de myriader av ’Science quotes against religion’-sidor, denna lättviktiga men uppbyggliga läsning för sÃ¥ mÃ¥nga humanister, anger källa eller kontext för citatet? I England, där jag tidigare bodde tillskriver man ofta Ghandi detta citat ordagrant, men ej heller det är belagt, sÃ¥ vitt jag förstÃ¥r. Har även sett det tillskrivet Mark Twain (ungefär samtida), och där lär det finns lite säkrare belägg för att det skulle vara autentiskt.

    Trevligt att man kunde bereda nöje 🙂 Man mÃ¥ste skilja mellan att tillhöra en organisation och att omfatta dess lära fullt ut och jag antar att det var detta som du fann roligt (även om Edison inte skulle förstÃ¥ skämtet) Mina Miller Edison lär ha varit den aktiva av de tvÃ¥, men den viktiga skillnaden mellan att vara ansluten metodist i U.S.A. mot att t.ex. vara medlem av svenska kyrkan (vilket säkerligen mÃ¥nga sekulära humanister är i dag) är just de bestämmelser om religionsfrihet som Edison, Franklin (som sagt en genom-synkretist) och mÃ¥nga andra höll sÃ¥ högt.

    Numera finns f.ö. Edisons skrifter att tillgå i en utmärkt modern utgåva:

    ’The papers of Thomas A. Edison’, red. V. Reese (Baltimore: John Hopkins Univ. Press, 1989-2004)

    Annars är de bästa biografierna Vögtles (Hamburg: Rowohlt, 1997) och Baldwins (New York: Hyperion, 1995). MÃ¥nga har ju velat göra Edison till ’sin’ och de svenska biografierna är tyvärr lite politiskt vinklade ’Edison – en arbetets hjälte’ (Saietz, 1937).

    Pax tecum

  6. Fredrik Bendz Skriver:

    Från engelska Wikipedia:

    Thomas Edison was a freethinker, claiming he did not believe in ”the God of the theologians,” but did not doubt that ”there is a Supreme Intelligence.” He is quoted, ”I believe that the science of chemistry alone almost proves the existence of an intelligent creator.” However, he rejected the idea of the supernatural, along with such ideas as the soul, immortality, and a personal God. He maintained a position on the supernatural and the Christian religion that was best described as ”truculent agnosticism.” ”Nature,” he said, ”is not merciful and loving, but wholly merciless, indifferent.”

  7. Fredrik Bendz Skriver:

    Från en artikel om Edison (länkad från Wikipedia):

    His first wife, Mary Stilwell, died of typhoid when he was 38 and he ascribed the cause to Nature, not some god who decided to punch her ticket. He married Mina Miller a few years later and here his agnosticism met with resistance. She was the devout daughter of a Methodist minister who tried to convert him into a Christian. She failed but the marriage survived after he was subjected to 6 Methodist bishops who came to his home to convert him at the request of Mina. He listened to the bishops for a while, until they started interrupting him, and one another, in the discussion. That was it. He departed with the statement, ”I’m not going to listen to anymore of this nonsense.” He and Mina never again discussed religion and their marriage blossomed.

    http://www.infidels.org/library/modern/john_murphy/edison.html

    Det verkar allt av döma inte ha varit Edison som var metodist utan hans andra fru.

  8. Mattias Skriver:

    Ja, så ser det som påpekats ovan onekligen ut. Just detta är för övrigt ett väldigt vanligt fenomen: många berömda allmänteistiska eller agnostiska män, och under senare 1900-talet även ateister, var gifta med tongivande kristna kvinnor. (Det hedrar båda parter att detta inte gick ut över deras samliv på något plan).

    Kanske relaterar detta pÃ¥ nÃ¥got sätt till det som diskuteras under ett annat inlägg pÃ¥ denna blogg (’Ateister högre IQ än teister’) eftersom det skulle bekräfta Helmuth Nyborgs samhällsmässigt kontroversiella forskningsresultat att individer med materialistisk grundsyn uppmätts ha högre intelligenskvot än de med metafysisk livsÃ¥skÃ¥dning, samt att män pÃ¥ samma sätt presterat högre resultat än kvinnor i dessa test. Kristendomen har ju som bekant i alla perioder alltid vunnit insteg främst bland kvinnor och kristenheten av idag bärs upp mycket av yngre kvinnor. Märk väl att forskningsresultaten är Nyborgs och inte mina, samt att jag tillÃ¥ter mig att tvivla pÃ¥ deras giltighet speciellt just vad gäller skillnader mellan män och kvinnor.

    Själv anser jag mig ha i bästa fall medelmÃ¥ttiga tankegÃ¥vor och för mig har metafysiska begrepp aldrig varit främmande – kanske ligger det nÃ¥got i att intelligenta männsikor ser nÃ¥got som jag inte ser: att människoanden i sig är nog för mer rikt cerebralt begÃ¥vade människor. Däremot kan ingen abrahamitisk religion beskrivas som en enkel lösning – det ligger ju t.ex. i naturen hos klassisk kristen doktrin att skapa mer skuld än samvetsro, mer självutplÃ¥ning än liknöjdhet, mer smärta än välbefinnande.

    Pax tecum

Svara på inlägg

Du måste vara inloggad för att posta en kommentar.