Fotbollsmatch fick ställas in

En planerad fotbollsmatch mellan kristna präster och muslimska imamer i Oslo förra lördagen fick ställas in för att imamerna vägrade att spela mot kvinnliga präster. När prästerna ville peta kvinnorna avgick lagledaren i protest. Matchen var tänkt att förbättra dialogen mellan trossamfunden. Istället fick den avbrytas på grund av att man stod för långt ifrån varandra. Resultat: 1-0 till oförnuftet!

7 Responses to “Fotbollsmatch fick ställas in”

  1. Mattias Skriver:

    1-0 till ekumenisk hänsyn, snarare – synkretismen förlorade snöpligen. Hur skulle en förnuftig lösning pÃ¥ problemet ha sett ut? Eller är förnuft för dig ett idealtillstÃ¥nd där meningsskiljaktigheter inte kan uppstÃ¥?

    Pax tecum

  2. Fredrik Bendz Skriver:

    Fast du går inte på root cause, som är de muslimska imamernas negativa kvinnosyn. Inget förnuft eller hänsyn där inte!

  3. Mattias Skriver:

    Hej och tack för svar,

    Det du kallar root cause är ett tydligt ställningstagande. För dig (och möjligen för de kristna prästerna) är anledningen till schismatiken imamernas inställning till att spela mot kvinnor. För imamerna är däremot roten att kvinnliga präster ingick i fotbollslaget. Den enda toleranta hÃ¥llningen är att inte genomföra spektaklet. Eller menar du pÃ¥ allvar att problemet kunde ha lösts bara den ena sidan insett att de ’hade fel’?

    Pax tecum

  4. Fredrik Bendz Skriver:

    Root cause att kvinnor var med? Och varför skulle det vara ett problem menar du?

    Problemet hade bara kunnit lösas om imamerna vore förnuftigare och inte hade en negativ kvinnosyn.

  5. Mattias Lundberg Skriver:

    Hej!

    Jag respekterar (och delar) din syn på sakfrågan (huruvida män och kvinnor kan idrotta tillsammans) men är kritisk till din inställning till oliktänkande.

    Det du med empiristisk terminologi kallar ’root cause’ är ju tvärtom en a priori-bestämning. Du fÃ¥r annars gärna förklara hur man med förnuft kan belägga vÃ¥r uppfattning över den andra. Den gängse definitionen av ’förnuft’ är ’den klara, oförvillade och fördomsfria bedömningsförmÃ¥gan’ – om du pÃ¥ allvar menar att imamernas Ã¥sikt är roten till hela oeneigheten tyder ditt resonemang pÃ¥ själva motsatsen : en befäst uppfattning höjd över denna bedömningsförmÃ¥ga.

    A priori-bestämning I : fotbollsmatchen måste genomföras till varje pris

    A priori-bestämning II : kvinnor och män måste spela tillsammans

    Dessa två leder till en samvetskonflikt hos det ena fotbollslaget. En ortodox tolkning är då att den som motsäger den första bestämningen är intolerant.

    Detta är, synes det mig, det enda sätt ditt resonemang kan förstås. Ditt toleransbegrepp är allstå grundat på andras anpassning till dina egna a priori-bestämningar. Att din syn i sakfrågan i allt väsentligt samstämmer med det kristna laget (medan mina ateistiska vänner från mellanöstern var av motsatt uppfattning när vi diskuterade detta) förstäker indikationerna på att sekulär humanisme är en empiri-sublimerad Abrahamism, som behållit moralläran från teologisk tradition men satt människan i dess centrum.

    Pax tecum

  6. Fredrik Bendz Skriver:

    Nej du har rätt. Jag är intolerant mot oliktänkande – jag tolererar nämligen inte intolerans!

    I övrigt vet jag inte om du inte kan eller inte vill förstå vad jag skriver.

    Termen root cause avser den grundläggande orsaken till ett problem. Att kvinnor spelar fotboll är inget problem i sig. Problemet uppstår när chauvinistiska mansgrisar vägrar att spela med kvinnor för att kvinnorna är kvinnor. Root cause är därmed inte att kvinnor spelar fotboll, utan att människor med en snedvriden kvinnosyn vägrar att spela mot dem.

    Du må tycka att det är inskränkt och fördomsfullt men jag kommer att fortsätta att kritisera religioner närhelst de kränker människovärdet, som de muslimska imamernas nedsättande kvinnosyn gjorde i det här fallet.

  7. Mattias Skriver:

    Fredrik,

    Jag vill väldigt gärna förstÃ¥ hur du tänker och hoppas att jag inte är helt ute och cyklar (även om din kommentar antydde att sÃ¥ var fallet – förlÃ¥t, men jag gör ett försök till).

    Om nu intolerans kan vändas mot intolerans och skapa tolerans vad händer dÃ¥ i fall man väljer att möta intolerans med tolerans? Är detta dÃ¥ en intolerant hÃ¥llning? Som jag ser det är det väldigt enkelt: det finns snart sagt alla sorters Ã¥sikter och inför dessa kan man välja att vara tolerant eller intolerant. Du verkar däremot vara av uppfattningen att vissa Ã¥sikter är i sig själva toleranta – men om sÃ¥ är fallet med den medvetna och systematiska intolerans du beskriver hos dig själv, varför kan det dÃ¥ inte gälla en medveten och systematisk intolerans mot just denna din uppfattning? Det mÃ¥ste ju dÃ¥ finnas ett förutvarande primat i din uppfattning och det är detta jag letar efter. Hur man än vrider och vänder pÃ¥ saken förefaller det som om du pÃ¥ förhand bestämt vilken typ av intolerans mot andras Ã¥sikter som är tolerant och vilken som inte är det.

    Root cause är som sagt ett empiriskt begrepp som jag hoppas att du inte på allvar skulle tillämpa i detta fall. Om imamerna skulle vägra ändra uppfattning (vilket ju tydligen var fallet) så är det enligt klassisk Root cause analysis de själva som är problemet. Jag vet att du inte tänker på det sättet, eftersom du värderar människovärdet högt, men det är följden av en sådan empirisk metod i ett konfliktsammanhang.

    Bli inte arg på mig, jag försöker bara förstå vad som kan vara grunden till a priori-bestämningen.

    Pax tecum

Svara på inlägg

Du måste vara inloggad för att posta en kommentar.