Ateistbloggen

Göran Skytte tycker att man häller en hink skit över kristendomen för att man ifrågasätter att det ligger religiös litteratur på rummet. Han blir kränkt för att någon blir kränkt över en sådan sak. Man kan tycka att det är konstigt att bli kränkt över att det ligger en bibel i garderoben på hotellrummet, och det tycker nog han som har anklagats för det också. Om Anklagaren hade lyssnat på den anklagade först hade vi kanske sluppit sådana här pinsamheter.

I vilket fall som helst har tydligen en gräns passerats för den svenska kristenheten. Man upplever att Humanisterna dagligen häller en hink skit över kristendomen så nu häller man dagligen en hink skit över Humanisterna. Moget så det förslår. Kristna agerar med ett hämndbegär som jag annars bara trodde förespråkades av satanismen. Det gamla ”behandla andra som du själv vill bli behandlad”, som uttalades av Buddha flera hundra år före vår tideräkning, har bytts ut mot det satanistiska budskapet: ”Behandla andra som (du tycker) de behandlar dig”.

Senaste hinken kommer från Bitte Assarmo, kulturvetare och skribent, i Dagen. Skiten är i vanlig ordning ordentligt uppblandad med snömos. Jag tänkte analysera några väl valda (och lösryckta) delar av hennes alster:

”Seriös och sund granskning av kristendomen är en sak – dessutom absolut nödvändig – men den kritik som i dag riktas mot kristendomen är oftare oseriös och ytlig.”

I Bittes ögon är all kritik av kristendomen oseriös och ytlig. Det visar hon med sina exempel. Mycket av den kritik hon tar upp beskrivs på ett ofördelaktigt sätt och utan att förklara varför viftar hon bort den som oseriös och ytlig. Ett tips till Bitte är att sätta sig in i motpartens argument och försöka förstå dem istället för att t.ex anklaga Morgan Johansson för att vara intolerant. Hans brott – att ha ifrågasatt religiösa argument i politiken. En fullt berättigad åsikt. Iran borde vittna om vad som händer om religiösa lagar styr, eller varför inte titta på USA för att se vad som händer när religionen får inflytande över politiken.
”Det hindrar uppenbarligen inte att Humanisterna själva gärna går i kyrkan; för inte så längesedan ville man att kyrkorna skulle ta bort orden ”så lyder Herrens ord” ur läsningarna eftersom den uppfattades som kränkande för ateisterna. Man skulle lika gärna kunna vända på hela saken och ifrågasätta varför en ateist överhuvudtaget går i kyrkan – och varför kyrkans läsningar i så fall ska anpassas till det.”

Jag vet inte riktigt vad Bitte vill ha sagt med detta. Förbundet Humanisterna går inte i kyrkan, men det finns säkert en och annan Humanist som tycker att kyrkor är vackra byggnader och som gärna vistas där. Att Humanister hatar allt som har med kyrkan att göra är en av hennes snedvridna beskrivningar av verkligheten.

Att Humanisterna (förbundet alltså) skulle ha krävt att någon bibeltext skulle tas bort ur kyrkans läsning var helt nytt för mig. Konstigt att förbundet inte har skrivit något om den aktionen. Det måste vara ännu ett i raden av medvetna missförstånd från Bitte. Eftersom jag inte känner till något alls av händelsen utgår jag från att det var några ateister som inte har med Humanisterna att göra som tyckte till om den saken. Var tionde medlem i Svenska kyrkan är nämligen ateist, enligt Kyrkans Tidning. Jag håller med Bitte om att ateister inte borde vara medlemmar i en kristen församling, men nu är det uppenbarligen 7% av befolkningen som inte håller med oss om detta. Låt oss behandla dem tolerant och inte hälla skit över dem bara för att de inte tycker som oss.

”Brott som begåtts i kristendomens namn har utförts av människor som misstolkat eller utnyttjat Bibelns budskap, och humanisterna har varit en stark och tydlig motvikt mot dessa.”

Eller så är det precis tvärt om – att kyrkan har humaniserats beror på människor som misstolkat och utnyttjar bibelns budskap i, förvisso beundransvärda, syften. I vilket fall som helst är jag enig med Bitte att humanister har varit en starkt bidragande faktor. (När jag skriver Humanister med stort H avses den livsåskådning som förespråkas av Humanisterna. Skriver jag det med litet h avses humanism sådär i största allmänhet).

”Genom historien har ju humanismen heller inte varit en ensidigt sekulär rörelse, utan en rörelse som samlat människor av olika tro och kultur.”

Det är sant för humanism med litet h, men inte livsåskådningen Humanism som har hundra eller ett par hundra år på nacken.

”Men förbundet Humanisterna har lagt beslag på begreppet humanism och omvandlat innebörden till något totalitärt sekulärt, som när ett närmast blint hat mot allt vad religion – och framför allt kristendom – står för.”

Återigen ett av Bittes fantasifoster. Humanism har alltid hetat Humanism. Det heter så i hela vida världen. Det borde Bitte som kulturvetare känna till. Humanism är ett ord med flera betydelser och livsåskådningen Humanism är en av dessa. Bittes begrepp ”totalitärt sekulärt” vet jag inte vad som åsyftas. Jag kommer snarast att tänka på diktaturer som den i Sovjetunionen där människor förbjöds att utöva sin religion. Om hon har läst Humanisternas olika dokument borde hon veta att Humanismen försvarar allas rätt att utöva sin religion så länge de tillåter andra att utnyttja samma rätt, och att Humanismen är en demokratisk livsåskådning. Vi må vara oense om tolkningen av vad man för göra i religionens namn, men det är inte detsamma som att vi vill hindra människor från att utöva sin religion. Jag försvarar Bittes rätt att utöva vilka religiösa seder hon vill så länge ingen annan kommer till skada.

Hatet är också något hon själv har hittat på. Återigen ett tecken på Bittes oförmåga att sätta sig in i andras argument. Jag vet inte exakt vilka ståndpunkter det kan vara som hon ser som hatiska, så jag tar själv ett tänkbart exempel, skolavslutningar i kyrkan: Inga skolavslutningar i den obligatoriska skolan ska ske i kyrkan eftersom alla ska behandlas lika och att inga ateistiska barn ska tvingas deltaga i gudstjänster i strid med grundlagen. Det totalitära är inte att se till att grundlagen följs. Det totalitära är att tvinga barn till religiösa eller andra ideologiska möten. Hade det varit marxistiska skolavslutningar slår jag vad om att Bitte (på goda grunder) hade stått på barrikaderna och protesterat. Något hat är det inte frågan om, utan likaberättigande – att kristendomens privilegier ska avskaffas. Att försvara dessa privilegier – det är totalitarism!

”Lättvindigt glömmer man bort att även vetenskapen kan bli samhällsfarlig när den blir fanatisk; Hitlers läkare var inga religiösa fundamentalister utan fundamentalistiska vetenskapsmän. Och som vetenskapsmän begick de några av världshistoriens allra värsta brott mot mänskligheten.”

Bitte verkar ha en väldigt udda definition på ”vetenskap” om hon likställer Hitlers rasbiologi med vetenskap, men om det är nazisternas egen definition av vetenskap som gäller så vill jag bara påminna fru kulturvetare att samtliga av nazismens arkitekter var kulturvetare med ett speciellt vurmande för det ariska. Det var alltså tillika kulturvetare som begick några av världshistoriens värsta brott mot mänskligheten!

”Nu tror jag naturligtvis inte att förbundet Humanisterna strävar efter att avliva alla gamla, sjuka och förståndshandikappade, och skapa ett ”renrasigt” drömland. Förmodligen vill de inte ens fängsla alla kristna, utan bara omvända dem.”

Och inte heller tror jag att Bitte vill bränna alla ateister på bål eller bränna våra böcker, men hon vill gärna stigmatisera oss – och antagligen också omvända oss.

Bitte Assarmo har startat korståget mot Humanismen. Hon polariserar debatten i onödan genom att inte vilja förstå motsidans argument. Jag tror att hennes missförstånd är medvetet gjorda. Här helgar ändamålet alla medel – ut med Humanisterna. Det är smutskastning som gäller. Hinkvis med skit kommer att hällas över Humanisterna i tid och otid. Fienden är identifierad. Rättfärdigheten finner inga gränser i stridens njutning. Bitte kommer att gå i strid med stolthet – sjungandes.

Jag instämmer i det Nihonshu skriver i sin kommentar till det Bitte skrev i SvD för en tid sedan. Retoriken har utvecklats med stormsteg de senaste åren – åt fel håll! Bittes skit är ett bra exempel på det.

Nu verkar Bitte även ha fått sällskap av Sverigedemokraterna.

Inlägget postades lördag den 21 april 2007, kl 5:40 och är arkiverat under Religionskritik, Samhälle, Sekularism. Du kan läsa svar på detta inlägg genom kommentar-feed RSS 2.0. Du kan skriva en kommentar här, eller trackbacka från din egen site.