Ateistbloggen

I artikeln Why Atheism Will Replace Religion: New Evidence sammanfattar Nigel Barber några nya rön om sambandet mellan ateism och välfärd.

Ateister är vanligast i ekonomiskt utvecklade länder, särskilt med väl utbyggt trygghetsnät. Förekomsten av ateism ökar med ökad livskvalitet. Frågan varför ateism ökar i ekonomiskt utvecklade länder är en fråga som antropologer har funderat över i 80 år. James Fraser föreslog som förklaring att vetenskapliga förutsägelser och kontroll över naturen ersätter religionen som medel att hantera osäkerheten i våra liv. Detta, menar Barber, stöds av att mer utbildade länder har högre andel ateister, och att det finns en stark korrelation mellan ateism och intelligens.

Barber skriver att människor vänder sig till religion som tröst för svårigheter och osäkerhet i sina liv. I utvecklade länder med stark social välfärd är man mindre sårbar för naturens krafter och upplever större kontroll över sitt liv. Det menar han är förklaringen till att människor blir ateister i dessa länder.

Den 26 november 2010 debatterade Tony Blair (katolik och tidigare brittisk premiärminister) samt Christofer Hitchens (ateist och författare till boken Du store Gud? : hur religionen förgiftar allt) under temat: ”Is religion a force for good in the world?”

Ett sammandrag av debatten, samt några klipp finns här. Ett längre sammandrag, men utan klipp, finns här. Debatten kommer att sändas på BBC vid ett senare tillfälle. Den går för närvarande att beställa från Munk Debates.

Inför debatten genomfördes på uppdrag av BBC en opinionsundersökning i ett antal länder om religion var bra eller dåligt. I Sverige ansåg 80% av de svarande att religion var mer av ondo än av godo:

Rapporten är inte publicerad men några fakta från den har kommit ut:

• 48% svarade jakande på att ”religion ger gemensamma värderingar och etiska grunder som mångkulturella samhällen behöver för att frodas i det 21:a århundradet”.
• 52% stödde synsättet att: ”Religiös tro främjar intolerans, uppblossande etniska motsättningar och förhindrar sociala framsteg i såväl utvecklade länder som utvecklingsländer”.
• Europa är den region som är mest skeptisk till religionens fördelar.
• Rika länder är mindre benägna att se religion som en kraft för det goda än fattiga länder – det största undantaget är USA, där 65% svarade att det har en positiv påverkan.
• Inom Nordamerika fanns en uttalad skillnad. I Kanada höll bara 36% med om religionens nytta medan 64% såg det som en negativ kraft – siffror som var nästan exakt omvända i USA.

(Källa: Cobourg Atheist, alla översättningar mina)

En Gallup-undersäkning bekräftar att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder.

Bara 17 procent av svenskarna tycker att religion spelar stor roll i deras liv. Därmed hamnar Sverige näst längst ner på listan över mest religiösa länder, skriver tidningen Dagen. Endast Estland (14%) hamnar längre ned. Strax ovanför Sverige hittar man de  skandinaviska länderna Danmark (18%) och Norge (20%). Religiositeten är även låg i Tjekien (21%) och Japan (25%).

”Människor i länder som inte har den trygghet som ni tar för givet i Sverige hittar alternativ”, säger Grace Davie, professor i sociologi vid University och Exeter

Mönstret följer detsamma som i andra undersökningar om livsåskådning, t.ex The World Values Survey. Religiositeten är högst i fattiga länder med liten social välfärd, och lägst i länder som har kommit längre i den socioekonomiska utvecklingen. Det är naturligtvis inget exakt rätlinjigt samband och undantag finns. I USA är t.ex andelen religiösa mycket högre än i länder med motsvarande socioekonomiska utveckling.

Se även min tidigare blogg i samma ämne

Ateister har statistiskt sett högre IQ än teister. Skillnaden är i genomsnitt 5,8 poäng. Detta rapporterar Jyllands-posten med hänvisning till en amerikansk undersökning, den så kallade National Longitudinal Study of Youth, NLSY. Det är den danska forskaren Helmuth Nyborg, professor i utvecklingspsykologi, som hittat det häpnadsväckande resultatet.

Nyborgs hypotes är att människor med låg intelligens i högre grad dras till religionernas enkla svar medan intelligenta människor är mer skeptiska. Han menar också att högt begåvade människor har en tendens att förkasta bibeltro och istället välja en religion eller livsåskådning som ger högre intellektuell tillfredsställelse. En annan hjärnforskare, Dr Bente Pakkenberg gör en mer försiktig tolkning och menar att intelligenstester favoriserar vissa akademiska färdigheter som indirekt påverkar våra religiösa val.

Nyborg är kontroversiell sedan han för ett antal år sedan publicerade data som visade att män har högre IQ än kvinnor. I juni förra året blev han befriad från sin tjänst på Århus universitet, men andra forskare strömmade till Nyborgs försvar och anklagade Århus universitet för att bedriva häxjakt. I september blev han återinsatt på sin tjänst av rektorn för universitetet.

Det finns en tydlig koppling mellan välfärd, ateism och tolerans. The World Values Survey har studerat människors värderingar i hela världen. Efter en analys av samtliga frågor såg Ronald Inglehart (ordförande för The World Values Survey) och Wayne E. Baker att samtliga kunde korreleras till två variabler som man kallar traditionella-sekulära värderingar (”traditional-secular values”) och överlevnads-självuttryck-värderingar (”survival-self expression values”). Genom att mappa dessa två variabler i ett diagram kunde man också tydligt se kulturella mönster mellan länderna.

Lodrätt har Inglehart och Baker valt att ställa traditionella mot sekulära värderingar. Ju mer traditionella värderingar, desto längre ned i diagrammet, medan sekulära värderingar följer samma skala i motsatt riktning. Vågrätt har man ställt överlevnadsvärderingar mot självuttryck-värderingar. Ju längre till vänster på skalan, desto mer handlar folks värderingar om överlevnad och ju längre till höger, desto mer handlar värderingarna som att uttrycka och förverkliga sig själv.

Den utveckling Inglehart och Baker ser är att när länder utvecklas ekonomiskt och socialt ökar graden av sekularisering. När en generation har växt upp i ekonomisk trygghet skiftar värderingarna från överlevnad till självförverkligande, det som ibland kallas den ”postmaterialistiska generationen”. För denna generation är det viktigaste att uttrycka sig själv och toleransen ökar eftersom man ser olika livsstilar som olika sätt att uttrycka sig själv. Längst i den här utvecklingen har Sverige kommit, tätt följt av övriga Skandinavien.

Samtidigt som en utveckling sker mot mer sekularism och tolerans inom länderna konstaterar Ingelhart och Baker att de mer traditionella värderingarna ökar totalt sett på grund av att fattigare länder har högre nativitet. Många sekulära länder har till och med en avtagande befolkningskurva. Utvecklingen i världen i stort är därför att religionen ökar.

Det finns alltså ett tydligt samband mellan välfärd, ateism och tolerans. När välfärden ökar minskar religionens roll i samhället och allt fler blir ateister. Länderna längst upp till höger är också de som har störst andel ateister i befolkningen enligt adherents.com Man kan därför med fog säga att ateism och tolerans är som ler- och långhalm.

Källor:

• The Inglehart Values Map
• Ronald Inglehart, Wayne Baker, ”Modernization, Cultural Change and the Persistence of Traditional Values”, American Sociological Review 65: 19–51 (2000) (Förhandsversion eftersom jag inte hittar den publicerade versionen på nätet).
• Länder med störst andel ateister