Blasfemi-utmaningen
Jag har känt till Blasphemy Challenge ganska länge nu, men jag har inte tyckt att det har varit värt att gå med. Varför? Jag får intrycket att de som antar utmaningen främst är upproriska tonåringar som får en kick av att förklara att de har lämnat kristendomen. Det känns lite omoget sådär.
MEN på senaste tiden har den religiösa maktapparaten visat ett oerhört fult och intolerant tryne. Jag vill inte längre stillatigande sitta och titta på när intoleranta kristna förminskar människors argument med Ad Hominem-angrepp, när man demonstrerar för att förhindra andra människor från att leva tillsammans ogifta, när unga män och kvinnor könsstympas mot sin vilja, när unga kvinnor stenas till döds för att de själva har valt vilken man de vill leva med, osv. Vi som står för förnuft och tolerans måste sätta ned foten och säga ifrån. Därför antar jag idag blasfemi-utmaningen.
För er som inte vet vad Blasphemy Challenge handlar om kan jag förklara att den enda synden som är oförlåtlig enligt bibeln (Mark 3:29) är hädelse mot Den helige ande. Nu anser jag förvisso att Blasphemy Challenge övertolkar bibeln. Att förneka Den helige ande är inte detsamma som blasfemi. Förmodligen ska det till en förolämpning också.
Huvudsyftet med utmaningen är, tror jag, att kristna skrämmer med helvetet. Den som inte tror ska hamna i helvetet och det finns alltid en liten, liten chans att helvetet finns så det är bäst att tro, ungefär. Det är en variant på Pascals trossats. Därför är syftet att visa att man inte är rädd för helvetet, att man vägrar bli skrämd till lydnad.
Då jag inte har någon webkamera kan jag inte spela in en film och posta på Youtube. Istället skriver jag den som en blogg och hoppas att fler följer mitt exempel. Jag, Fredrik Bendz, förnekar härmed Fadern, sonen Jesus Kristus, Den helige anden, Tor, Oden, Jupiter, Zeus, Apolloneos, Mithras, Jultomten, Påskharen och Rödluvan. Jag är inte rädd för helvetet eftersom jag inte tror att det existerar, och om det mot förmodan skulle göra det är den som har skapat det en så ondskefull despot att han ändå inte förtjänar någon tillbedjan. (Den sannolikheten är dock ungefär lika liten som att 1+1=2 skulle visa sig felaktigt).
För att vara helt säker på att jag verkligen har hädat enligt Mark 3:29 så vill jag gärna tillägga att Den helige ande kan ta en stor träpåle och sticka upp någonstans. Rödluvan hjälper säkert gärna till!
Skicka gärna denna utmaning vidare och anta den du också.
maj 13th, 2007 kl 15:58 |
[…] Ateistbloggen postar en länk kring blasfemiutmaningen. Som Bendz säger är den lite fjortis. Men jag känner mig så här dagen efter att ha kollat på schlagern lite fjortis-militant-ateist så det passar ju utmärkt. Jag antar den iaf och formulerar mig så här, lite löst baserat på Bendz formulering: […]
maj 15th, 2007 kl 1:48 |
> Jag, Fredrik Bendz, förnekar härmed Fadern, sonen Jesus Kristus, Den helige anden, Tor, Oden, Jupiter, Zeus, Apolloneos, Mithras,
Du kan inte förneka mig! Jag existerar. Är inte dessa mina egna ord bevis nog? Jag kommer att låta himmelens ljungeldar drabba dig och må ditt huvud trilla av vid det mest olämpliga tillfälle!
Dessutom förnekar du Oden, min kompis! Hur kan du? Gayparet Jahve och Kristus (betyder den smorde – behöver jag säga mer?) mÃ¥ vara poppis för tillfället, men vi antika gudar har varit med förr – vi kommer tillbaka!
maj 15th, 2007 kl 1:59 |
Och som Gud mÃ¥ste jag göra nÃ¥gra petiga rättelser, ”Mark” heter Markus pÃ¥ svenska. Istället för blasfemi säger man oftast hädelse, Den Helige Ande heter sÃ¥ även i bestämd form.
Självklart ställer jag dock upp på utmaningen, Mithras är den ende sanne guden.
maj 15th, 2007 kl 22:50 |
Nu var det inte Dig jag syftade på utan guden Mithras som enligt legenden avrättades och återuppstod från de döda. Vad gäller blasfemi så finns ordet i Svenska Akademins Ordlista. När man skriver (Mark x:y) så är Mark en förkortning. Du har rätt om Den helige Ande men jag orkar inte ändra.
maj 17th, 2007 kl 18:16 |
Du har rätt, Fredrik, detta handlar inte om att förneka Anden eller någonting annat, så om siktet är inställt på Gehenna måste ni ta till mer drastiska åtgärder och framförallt kompromissa med er fria vilja och era egna erfarenheter:
Förutom i Mark. III:29 finner vi en korrespondens i Luk. XII:10. ”αφεσιν” (aphesis) betyder ung. ’befrielse’. I semitisk tradition är fÃ¥ngenskap ofta en symbol för en centrering till den egna personen och missbruk av lÃ¥nad makt som inte är ens egen. AlltsÃ¥: den som som hädar Anden (genom att sätta sin egen person över det man hÃ¥ller högst i världen) kan inte bli befriad frÃ¥n sin egen synd eftersom hon/han satt sig över den dömande instansen och gjort den personliga synden till lag.
Denna Bibelpassage har genom tiderna konfunderat mÃ¥nga eftersom den är det enda undantaget frÃ¥n den Kristna grundläran om att det inte finns nÃ¥got som heter ’oförlÃ¥tlig’. Som jag har förstÃ¥tt saken tolkas den bland de främsta katolska teologerna och lingvisterna som en beskrivning av en situation där man insett följderna av en synd mot den livgivande Anden(alltsÃ¥ att svika den man älskar mest) men ändÃ¥ sätter sig själv över denna och därmed skadar andens essens och människans själ. Med andra ord kan en ateist inte drabbas av följden eftersom denne inte erkänner Anden som livsessens (detta kanske gör er besvikna).
Blasfemi (frÃ¥n ’blaptein’ och ’pheme’) är motsatsen till eufemi, alltsÃ¥ att förstöra nÃ¥gots namn och essens. De fjortisar du talar om mÃ¥ vara uppfyllda av sig själva men jag tillÃ¥ter mig att tvivla pÃ¥ att de har en utvecklad uppfattning om den Helige Ande i relation till detta och därför omfattas de enligt klassisk teologi av befrielsen. När t.ex. Francis Bacon talar om att Cato ”was well punished for his blasphemy against learning” använder han begreppet pÃ¥ samma sätt – detta brott kan inte begÃ¥s utan förklarad insikt om dess följder.
”Vi som stÃ¥r för … tolerans mÃ¥ste sätta ner foten” – denna mening stämmer inte med min uppfattning av begreppet ’tolerans’.
Pax tecum
maj 17th, 2007 kl 23:30 |
Så du säger att ateister blir förlåtna av YHWH när de dör? I så fall, vad ska man med kristendomen till?
maj 18th, 2007 kl 18:45 |
Nu ska jag till helvetet….
Jag har skrivit förrut om vad jag anser om religion. Det är missförstÃ¥dd filosofi. Metaforer. Därför tror jag inte pÃ¥ Gud. Jag tror inte pÃ¥ helvetet. Dock tror jag INTE att allt finns HÄR nere pÃ¥ vÃ¥r lilla jord. Det finns saker vi inte vet o…
maj 22nd, 2007 kl 21:30 |
Hej igen Fredrik!
Svar på din fråga:
Exegetiken gäller just bibelpassagen du hänvisar till och den är ju som sagt otypisk för skrift, tradition och lära som helhet. I övrigt står var och en till svars för sina handlingar, men förlåtelsen drabbar dig hur du än gör. Du kan inte förhindra att jag förlåter dig för någonting (även om du själv inte tycker att du gjort något fel). Kristendomen är på samma sätt inte huvudsakligen en lära om hur du bör leva (förklaringen till att deterministisk filosofi och Buddhism lockar så många idag är ju att dessa livsåskådningar erbjuder just en sådan lära) utan någonting som har hänt, händer och kommer att hända. Kristi död och uppståndelse påverkar även den som inte har förstånd att begripa Heraclites, Aristoteles, Sidharta, Jesus, Paulus, Paine, Barth, Russell &c. Ett ödmjukt och värdigt liv kan inte förtjänas eller tillägnas, utan kommer bara av att man ödmjukt accepterar att livet inte tillhör människan utan är ett förvaltarskap.
FörlÃ¥t om jag är oklar eller otrevlig – min avsikt är bara att efter egen begränsad förmÃ¥ga svara pÃ¥ det du frÃ¥gade om.
Pax tecum