Tankens frihet

Att förlora sin tro beskrivs ibland som något otäckt. Hela ens världsbild rämnar, man hamnar i en kris och allt känns meningslöst; men att förlora sin tro kan även vara en befrielse, vilket agnostikern Robert Green Ingersoll har beskrivit så levande som bara han kan:

När jag blev övertygad om att universum är naturligt — att alla spöken och gudar är myter, uppstod i min hjärna, i min själ, i varje droppe av mitt blod, upplevelsen, känslan, glädjen av frihet. Mitt fängelses väggar rämnade, hÃ¥lan översvämmades av ljus och alla reglar, och bommar och bojor blev till stoft. Jag var inte längre en tjänare, en träl eller en slav. Det fanns ingen herre i hela vida världen — inte ens i den oändliga rymden. Jag var fri — fri att tänka, att uttrycka mina Ã¥sikter — fri att leva enligt mina egna ideal — fri att leva för mig själv och dem jag älskade — fri att använda alla mina förmÃ¥gor, alla mina sinnen — fri att sträcka ut fantasins vingar — fri att undersöka, att gissa och att drömma och hoppas — fri att bedöma och avgöra av egen kraft — fri att avvisa alla okunniga och grymma trosbekännelser, alla de ”inspirerade” böcker som vildar har producerat, och alla det förgÃ¥gnas barbariska legender — fri frÃ¥n pÃ¥var och präster — fri frÃ¥n alla de ”kallade” och ”Ã¥sidosatta” — fri frÃ¥n helgade misstag och heliga lögner — fri frÃ¥n rädslan för evigt lidande — fri frÃ¥n bevingade monster om natten — fri frÃ¥n djävlar, spöken och gudar. För första gÃ¥ngen var jag fri. Det fanns inga förbjudna platser i hela tankevärlden — ingen luft, ingen rymd, där mina föreställningar inte kunde sprida sina frityglade vingar — inga kedjor om mina lemmar — inga piskor om min rygg — ingen eld om mitt kött — ingen herres förgrymman eller hot — inget följande i andras fotspÃ¥r — ingen anledning att buga, eller krypa ihop eller kräla, eller yttra förljugna ord. Jag var fri. Jag stod rakryggad och utan fruktan, med glädje, mötte jag alla världar.

Och dÃ¥ fylldes mitt hjärta med tacksamhet och utbrast i kärlek till alla hjältar, alla tänkare som gav sitt liv för handens och hjärnans frihet — till friheten att arbeta och tänka — till dem som föll i de vilda slagens fält, till de som dog i hÃ¥lorna fjättrade med kedjor — till dem som stolt äntrade  stegarna — till dem vars ben krossades, vars kött ärrades och slets sönder — till dem som blivit förtärda av eld — till alla visa, goda och modiga i varje land, vars tankar och gärningar har gett friheten till människans barn. Och dÃ¥ svor jag att sträcka mig efter den fackla de hÃ¥llit, och hÃ¥lla den hÃ¥rt, pÃ¥ det att dess ljus mÃ¥ ännu erövra mörkret.

(Varför jag är agnostiker, 1896, svensk översättning Fredrik Bendz)

6 Responses to “Tankens frihet”

  1. Grottis Skriver:

    Det var en härlig och frodig beskrivning av frigörelsen frÃ¥n kristendomens tyngande band! Upplevelsen är lÃ¥ngt ifrÃ¥n ovanlig; jag har flera vänner som ”avfallit” frÃ¥n sin kristna tro och som beskriver det som en underbar händelse i deras liv. 🙂

  2. z Skriver:

    VÃ¥r meste kristne kändis, Carola…. som är glad och sprallig….

    Undrar hur pass glad hon skulle bli om humanisterna skulle ”lyckas” med henne.

    ”……ok……… jag förstÃ¥r, sÃ¥ det finns ingen Gud…..happ……ok……………….”

    Vet inte exakt vad man skulle uppnå genom att ta bort någons positiva tänkande.

  3. Fredrik Bendz Skriver:

    Kristendom är negativt tänkande, särskilt Carolas fundamentalistiska tro. Om hon blev av med den skulle hon kanske uppleva en förlust men hon skulle också kunna uppleva samma frihet som Robert Ingersoll, och antagligen skulle hon i slutändan uppleva det som en befrielse oavsett hur det skulle kännas initialt. De flesta förändringar brukar upplevas som positiva till slut (så länge de inte är direkt skadliga, som t.ex att få bägge benen amputerade).

  4. Mattias Skriver:

    Funderar lite pÃ¥ uttalandet: ”Kristendom är negativt tänkande”. Är detta en hÃ¥llbar definition? Säger det nÃ¥got om kristendomen? Säger det nÃ¥got om Fredriks livsÃ¥skÃ¥dning? Säger det nÃ¥got om Fredriks vilja till förstÃ¥else av oliktänkande? Är uttalandet signifikativt fÃ¥r vÃ¥r tidsÃ¥lder?

    Får man vara så näsvis och fråga vad du egentligen menar, Fredrik?

    Pax tecum

  5. Fredrik Bendz Skriver:

    Med negativt menar jag motsatsen till positivt, alltså dåligt.

  6. Mattias Skriver:

    Då förstår jag, Fredrik.

    Hur skulle du vilja kommentera denna hÃ¥llning i förhÃ¥llande till mer underbyggd kritik av en livsÃ¥skÃ¥dning? Finns det (minst) tvÃ¥ grundtyper av agnosticism – en antiintellektuell, där man man fastslÃ¥r vilka tankar som är ’negativa’ resp. ’positiva’, och en kritisk där avvikande tankar ständigt tas i beaktande och jämförs med de egna?

    Ingersolls fall är ju ett exempel pÃ¥ det senare, och det verkar gälla de flesta i hans generation, som ju trots allt hade grundkunskaper om kristendom. Dagens agnostiker, Ã¥ sin sida, har sällan denna bakgrund och mÃ¥ste följdaktligen lära sig av nÃ¥gon annan vilka tankar som är ’positiva’ respektive ’negativa’. Det verkar varit pÃ¥ detta sätt agnosticismen (ett förhÃ¥llningssätt) blev till ateism (en livsÃ¥skÃ¥dning).

    Pax tecum

Svara på inlägg

Du måste vara inloggad för att posta en kommentar.