En djupt omoralisk gud
Många kristna behöver en gud för att deras moral ska vara giltig. Utan att fördjupa mig i deras personliga behov av en gud, vill jag bara fästa uppmärksamheten på ett problem med att göra en gud till garant för moralen: Gudarna har inte för vana att höra av sig till mänskligheten med PM om sina uppfattningar i moralfrågor, utan ett kollektiv av präster har tagit som sin uppgift att tolka vad dessa gudar kan tänkas ha för synpunkter inom vitt skilda moralfrågor.
Till de mera dagsaktuella frågorna hör gudarnas uppfattning om stamcellsforskning och bruket av kondomer. I det senare fallet leder den aktuella gudens uppfattning till att miljoner människor årligen dör av Aids på grund av att de inte tillåts skydda sig mot smitta. Jag anser att den guden är djupt omoralisk, att prästerna som uttolkar gudens åsikter är omoraliska medlöpare och att det borde vara i människornas intresse att själva få skapa sig en uppfattning om moralens giltighet i det aktuella fallet.
Håller den kristne med om detta? Om en gud ska stå som garant för en så viktig fråga som moralen, kan jag inte acceptera ett undanglidande svar om olika religioners företrädares förmåga att tolka rätt eller fel. Mänskligheten har goda förutsättningar att själva och utan religionernas inblandning skapa konsensus i viktiga frågor, det är de religiösa företrädarna som spelar ut oss mot varandra.
maj 14th, 2007 kl 23:22 |
Hej Camilla, och tack för ett intressant inlägg.
Jag tänkte nappa pÃ¥ din frÃ¥ga: â€HÃ¥ller den kristne [rätt genus och allt] med om detta?â€.
Ditt första stycke kritiserar de människor som vill etablera moralvärden medan du avslutar med att slå fast att just människan har goda förutsättningar att själv skapa konsensus i viktiga frågor. Att en sådan motsägelse ramar in hela ditt argument är intressant eftersom man ofta stöter på denna uppfattning just hos sekulära humanister: man dömer en rörelse efter moralvärdet, inte efter den bakomliggande moralläran. Det enda rimliga sättet att tolka en sådan hållning är att vissa kommer med rätt moralutsagor medan andra kommer med fel – jag är rädd att jag från din synvinkel då hamnar i den senare kategorin.
Man brukar säga att de moderna ideologierna har låg parsimoni, vilket betyder att man de inte har någon bakomliggande logik (detta har vi ju diskuterat under Fredriks inlaga om kristendom contra humanism) utan bestämmer sig från fall till fall, från individ till individ, om vad som är rätt och fel. T.ex. har Romersk-katolska kyrkan hög parsimoni vad gäller liv och död: dödsstraff, mord, självmord, abort, deltagande i krig, dödshjälp och avbruten stamcellsforskning sorteras här under samma enkla regel: ’du ska inte döda’. Sekulär humanism och radikalt evangelikal kristendom, å andra sidan har båda låg parsimoni: detta illustreras enklast med den orättfärdiga ironi som ligger i att den ena kan abortera ett foster medan den andra kan mörda abortläkaren (jag vill minnas att just ett sådant fall förekom på nittiotalet). Dessa lågvattenmärken för mänskligheten är bara möjliga i en morallära med skräddarsydda parsimonier och det som smärtar en utomstående är att se hur dessa två inte kan förstå hur den andra kan göra något så fruktansvärt, när det enligt vår uppfattning rör sig om samma sak.
Det förvånar mig att du så starkt förnekar den fria viljan och skriver att miljoner människor årligen dör av AIDS på grund av att de inte tillåts skydda sig mot smitta. Skulle du kunna tänka dig något annat sätt än kondom att skydda sig mot smittan? Även om du inte erkänner den fria viljan över reproduktionslusten, skulle du kunna tillstå att det mördande vapnet ’icke-kondom’ endast är av underordnad betydelse i själva smittspridningen?
Jag kanske har missuppfattat dig helt men jag fick intrycket att du i andra stycket menar att människorna förhindras skapa sig en egen uppfattning om moralens giltighet. Här tror jag (om jag inte missuppfattat dig, som sagt) att du blandar samman världslig makt och andlig auktoritet – detta är väldigt vanligt bland dem som växt upp i starka rättssamhällen, medan jag aldrig stött pÃ¥ det pÃ¥ Afrikanska kontinenten. Den förra hotar med juridiska följder medan den senare är rotad i ditt eget samvete. Om du inte vill tro att det i alla lägen är fel att förhindra nÃ¥gon annans liv sÃ¥ kan inte Benedictus XVI (eller nÃ¥gon annan) göra ett dugg Ã¥t detta – du har en fri vilja och detsamma gäller alla världens katoliker. Det är pÃ¥ samma sätt trÃ¥kigt att du känner dig â€utspelad†mot andra humanister av religiösa företrädare, men om sÃ¥ är fallet fÃ¥r du träna din fria vilja att lösgöra dig frÃ¥n detta. Att fler människor dör eller att färre människor blir religiösa kommer inte att hjälpa dig – ytterst handlar det om dig själv.
Jag tycker inte heller att du ska acceptera undanglidande svar: följ ditt samvete och låt andra följa sitt.
Pax tecum