Nätverk mot religiösa friskolor bildat
Soleyman Ghasemaini, f.d. orförande för organisationen Barnen Först har startat en websida för nätverk mot religiösa friskolor.
http://www.mot-religiosa-skolor.se
Personligen anser jag att religiösa friskolor är ett hot mot samhället, men jag vill inte förbjuda dem eftersom det vore ett ännu större hot mot samhället. Däremot anser jag att det inte bör utgå några offentliga pengar till religiösa friskolor. Vill vuxna människor indoktrinera barn i sin egen världsbild ska de inte göra det med skattemedel. Barn behöver möta barn med olika bakgrund i skolan. Det är inte farligt. Det farliga är när barn segregeras och ”skyddas” från kontakt med barn som har andra livsåskådningar. Ett barn kan knappast sägas vara religiöst. Naturligtvis mognar man med åldern, men hur ska en 7-åring kunna ha en välbildad uppfattning huruvida det finns en eller flera gudar eller om treeningheten ska förstås bokstavligt eller symboliskt? Barnen bör snarare skyddas från att indoktrineras i en världsbild och förmås att själva söka den världsbild som passar dem.
april 25th, 2008 kl 9:35 |
Du har inget vetenskapligt belägg för att det, som du skriver, ”indoktrineras” pÃ¥ de konfessionella friskolorna.
Det finns inga belägg för att de, jag pratar då generelltl, att det utgör ett hot mot samhället.
Skolverket har specialgranskat dessa skolor och generellt inte funnit något att klaga på vad gäller profilen.
Även pÃ¥ de konfessionella friskolorna finns en ”blandning av barn frÃ¥n olika ursprung”. Exempelvis Notre Dame i Göteborg har barn med ursprung frÃ¥n 60 olika länder. Det flesta är katoliker men det finns barn frÃ¥n muslimska och sekulära hem. Den ekonomiska spridningen finns ocksÃ¥ som deras rektor sagt ”frÃ¥n föräldrar som säljer faktum till företagsdirektör”.
Barn kan visst utifrån deras förutsättningar vara troende. Det är inte ovanligt att man möter kristna som påstår att deras tro var starkare när de var barn.
Motstånd till konfessionela friskolor bygger för det mesta på intolerans och fördomar och en förvriden syn på vad en praktiserande tro innebär.
Det offentliga rummet tillhör alla, inte bara sekulariserade. I vårt land med högt skattetryck legitimerar samhällskontraktet, troende bidrar lika mycket skattemässigt som andra, att dessa skolor ska få skattepengar.
Magnus Holmberg
maj 20th, 2008 kl 0:21 |
”Barn kan visst utifrÃ¥n deras förutsättningar vara troende. Det är inte ovanligt att man möter kristna som pÃ¥stÃ¥r att deras tro var starkare när de var barn.”
Konstigt att det brukar var samma sak med tomten.
maj 27th, 2008 kl 12:10 |
Till Christoffer
Jag uppfattar ditt inlägg som att du inte har något att komma med. Du kunde ju valt att sakligt och argumentatoriskt bemöta mitt inlägg.
Konstigt att det brukar vara samma sak med fördomsfulla och ointelligenta människor!
Magnus
juni 15th, 2008 kl 21:26 |
Skolor där barn samlas pga en religös gemenskap eller av annat skäl gör ju att de inte är med i den integration som vi alla säger oss behöva ha för att samhället skall hålla ihop. Barn, liksom vuxna, behöver mötas med olika bakgrund och erfarenheter. Det sker inte i fallet med friskolor.
augusti 22nd, 2008 kl 13:09 |
Hej Fredrik!
Här kommer ett sent svar.
Du påstår att konfessionella friskolor segregerar. Det är ett vanligt argument som dock inte är hållbart.
För det första finns det konfessionella friskolor som är mer pluralisistiska än de kommunala, exempelvis Notre Dame i Göteborg. PÅ denna skola finns kristna, muslimer och sekulariserade (jag har själv pratat med skolans rektor). Ditt påstående om att alla religiösa friskolor segregerar är således inte sant. Därmed är ditt argument inte hållbart.
Att förbjuda konfessionella friskolor just för att de är religiösa är ensidigt och oföernligt med mänskliga rättigheter och våra grundlagar.
Fört det andra är även de kommunala skolorna segregerande, dÃ¥ ur social och ekonomisk synpunkt. Det är skillnad att exempelvis gÃ¥ pÃ¥ en grundskola i Ã…karp än i RosengÃ¥rd i Malmö (jag har själv bekanta pÃ¥ dessa platser). Eleverna har dÃ¥ olika ”bakgrund och erfarenheter”. Med ditt tänk blir slutsatsen sÃ¥ledes att kommunala grundskolor ska förbjudas!
Att endast betrakta intergration ur religiös synvinkel och försumma de sociala och ekonomiska är även det ensidigt och inkonsekvent.
Att vilja ha ett totalförbud mot konfessionella friskolor baserar sig oftast på fördomar och bristfällig tolernas mot oliktänkande.
Magnus
mars 1st, 2009 kl 12:27 |
Först och främst handlar detta inte om ett total förbud mot dessa skolor, hade du läst det ovan ordentligt, hade du sett detta.
Du nämner hela tiden Notre Dame i Göteborg, vet du nÃ¥gra andra konfessionella friskolor som har samma mÃ¥ngfald? Dessutom säger du ingenting om hur mÃ¥nga muslimer och ’sekulariserade’ som gÃ¥r pÃ¥ skolan. Finns det även andra religioner representerade? Du ger helt enkelt inte nog med information om skolan för att bygga ett agument pÃ¥ den, och dessutom kan man inte göra generella slusattser efter förhÃ¥llandet pÃ¥ en skola.
Slutligen vill jag lyfta fram ett argument som du inte riktigt verkar ha läst:
’Skolor där barn samlas pga en religös gemenskap eller av annat skäl’ – även andra skäl, inte bara religösa medför segregering. Detta pÃ¥stÃ¥ende kan inte förkastas bara för att man har fördommar mot religösa skolor av den enkla anledning att ’annat skäl’ har lika stor vikt som religösa skäl. Det spelar ingen roll om du gÃ¥r till en skola för att de flesa har en viss religion, eller viss hudfärg för den delen, det är ortfaande seggregering.
Och även om konfessionella skolor har en religös mångfald, så är frågan om den inte är mindre än den religösa mångfalden i sekulära skolor.
För att använda din model, att utgå ifrån egna observationer om en viss skola, så har den jag går på en stor variation när de gäller religion. Bara inom den naturvetenskapliga delen (c:a 90 elever) har jag stött på både hinduer, muslimer, kristna och sekulära. Värt observera är att på den vetenskapliga delen kan man förvänta sig en ovanligt stor del ateister jämnfört med resten av skolan.