<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Islamist-attack mot Taslima Nasrin</title>
	<atom:link href="http://blog.ateism.se/2007/08/12/islamist-attack-mot-taslima-nasrin/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://blog.ateism.se/2007/08/12/islamist-attack-mot-taslima-nasrin/</link>
	<description>Där gudlöshet är en dygd</description>
	<lastBuildDate>Mon, 08 Aug 2011 17:45:45 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.1</generator>
	<item>
		<title>Av: Ateistbloggen &#187; Blog Archive &#187; Humanistisk etik berör de verkligt etiska frågorna</title>
		<link>http://blog.ateism.se/2007/08/12/islamist-attack-mot-taslima-nasrin/#comment-3474</link>
		<dc:creator>Ateistbloggen &#187; Blog Archive &#187; Humanistisk etik berör de verkligt etiska frågorna</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 17 Aug 2007 14:04:44 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://blog.ateism.se/2007/08/12/islamist-attack-mot-taslima-nasrin/#comment-3474</guid>
		<description>[...] Leijonhufvud tycker att Humanisternas religionskritik är för inriktad på kristendomen. Försiktigt antyder hon att judendomen och islam är känsligare att kritisera. Vad hon inte tänker på är att inga kommunala skolavslutningar hålls i synagogor eller moskéer och Riksdagen har inga judiska eller muslimska bönemöten. Det Humanisterna kritiserar är de religiösa privilegierna. Man är även motståndare mot religiösa friskolor vilket torde påverka judiska och muslimska friskolor i samma grad som kristna. Så länge Svenska kyrkan har sina privilegier och kristendomen är den största religionen i landet är det berättigat att främst kritisera missförhållanden som har sin rot i kristendomen, men även islam får sin del av kritiken. På Pride-festivalen gick Humanister i den mindre organisationen Human-Etiska Föreningen (HEF) runt med islam-kritiska plakat och delade ut 5000 flygblad. Humanisten Taslima Nasrin lever under ett otal dödshot sedan hon kritiserat islam. Så sent som förra veckan attackerades en av hennes presskonferenser i Indien av islamister. Madeleine Leijonhufvud avslutar sin artikel med att påstå att etiska aspekter viftas bort som religiösa osakligheter och tar debatten om embryonala stamceller som exempel. Vad hon missar är att Humanismen har ett tydligt etiskt ställningstagande i frågan - ja till fri forskning och ja till att utnyttja forskningen för människans och jordens bästa. Religiösa frågeställningar om när människolivet börjar är en pseudofråga och det är den som avleder från de verkliga etiska frågorna. Etik handlar om människor och mänskliga behov, inte gudar och deras eventuella nycker. [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] Leijonhufvud tycker att Humanisternas religionskritik är för inriktad på kristendomen. Försiktigt antyder hon att judendomen och islam är känsligare att kritisera. Vad hon inte tänker på är att inga kommunala skolavslutningar hålls i synagogor eller moskéer och Riksdagen har inga judiska eller muslimska bönemöten. Det Humanisterna kritiserar är de religiösa privilegierna. Man är även motståndare mot religiösa friskolor vilket torde påverka judiska och muslimska friskolor i samma grad som kristna. Så länge Svenska kyrkan har sina privilegier och kristendomen är den största religionen i landet är det berättigat att främst kritisera missförhållanden som har sin rot i kristendomen, men även islam får sin del av kritiken. På Pride-festivalen gick Humanister i den mindre organisationen Human-Etiska Föreningen (HEF) runt med islam-kritiska plakat och delade ut 5000 flygblad. Humanisten Taslima Nasrin lever under ett otal dödshot sedan hon kritiserat islam. Så sent som förra veckan attackerades en av hennes presskonferenser i Indien av islamister. Madeleine Leijonhufvud avslutar sin artikel med att påstå att etiska aspekter viftas bort som religiösa osakligheter och tar debatten om embryonala stamceller som exempel. Vad hon missar är att Humanismen har ett tydligt etiskt ställningstagande i frågan &#8211; ja till fri forskning och ja till att utnyttja forskningen för människans och jordens bästa. Religiösa frågeställningar om när människolivet börjar är en pseudofråga och det är den som avleder från de verkliga etiska frågorna. Etik handlar om människor och mänskliga behov, inte gudar och deras eventuella nycker. [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

